sexta-feira, 19 de outubro de 2018

Timor-Leste Debate Futuru Lian-Portugés Liuhusi Jornada Pedagójika

DILI, (TATOLI) – Timor-Leste liuliu Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL), Fakuldade Edukasaun Arte no Umanidade (FEAU), Departamentu Lian-portugés (DLP) organiza jornada pedagójika da-tolu hodi debate kona-ba prezente no futuru lian-portugés, ho oradór husi entidade públika, akadémiku no sivíl oioin.

Reitór UNTL, Francisco Miguel Martins, informa UNTL implementa lian ne’e nu’udar dalen instrusaun, formasaun, tanba haktuir ona hosi konstituisaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste (RDTL), iha fakuldade no departamentu hotu, exetu departamentu inglés no tetun.

UNTL iha komponente tolu iha kuríkulu mak; disiplina transversál, espesialialidade nomós espesífiku.

Nia hatutan tenke dezenvolve UNTL nu’udar instituisaun formadora, prepara futuru lideransa no kuadru kualifikadu hodi prepara estafeta prosesu dezenvolvimentu nasionál.

“Entaun UNTL implementa hela responsabilidade morál, étiku no polítika iha formasaun hodi prepara lider, futuru ba dezenvolvimentu nasionál”, katak reitór ne’e ba jornalista sira iha Liceu, ohin, iha marjen jornada ne’e.

Reitór esplika UNTL nu’udar instituisaun estadu no formadora, atribui responsabilidade hodi halo formasaun kuadru kualifikadu iha área hotu iha implementasaun lian-portugés hanesan dalen ofisiál iha nasaun, nu’udar instrusaun iha prosesu dezenvolvimentu siénsia no teknolojia iha universidade ne’e.

“Tanba ida ne’e universidade iha responsabilidade hodi prepara joven sira ba futuru”, hateten reitór.

Reitór universidade públika ne’e konsidera UNTL iha prezente, prepara joven ba futuru iha prosesu dezenvolvimentu nasionál; prezente ne’e determinadu.

“Kuandu ita prepara sala joven sira, futuru mós sei sala. Ita tenke prepara di’ak, nune’e futuru bele iha dalan loos iha prosesu dezenvolvimentu nasionál país nian”, akresenta.

Iha fatin hanesan, prezidente komisaun organizadora, Domingas Belicha, katak atividade ne’e esplora hanoin husi timoroan sira hodi hatene lala’ok portugés.

“Maioria ita sei dúvida hela portugés; língua materna, língua naun-materna iha ita-nia país”, afirma.

Iha okaziaun ne’e mós, embaixadór Portugal ba Timor-Leste, José Pedro Machado Vieira, perante mídia destaka importánsia dalen portugés no afirma pozisaun Portugal nian hodi kontinua apoiu iha área hotu, inklui edukasaun.

“Apoiu Portugal ba Timor-Leste, em termos kooperasaun, bazeada esensialmente iha edukasaun, difuzaun língua portugeza, ne’ebé mak vizível liu iha área ida ne’e no ita iha série projetu iha área ne’e. Evidente katak parseria ne’e parte ida”, dehan diplomata portugés ne’e.

Timoroan ho pursentu 50, tuir dadus estatístiku-sensu 2015, ho idade 24 to’o 50 ko’alia no hakerek lian portugés kompara iha 2010, pursentu 39,3.

“Ita bele dehan la iha dúvida katak esforsu ne’e konjuntu entre Portugal ho Timor fó rezultadu sertamente iha dalan ne’ebé di’ak”, katak tan José Pedro Machado Viera.

Jornada ne’e hala’o loron rua, hahú ohin no termina aban, ho oradór prinsipál balun hanesan embaixadór Domingos Sousa, jornalista seniór, Max Sthal, nomós intervenienta balun hodi partilla hanoin no esperiénsia kona-ba vantajen pesoál no profisionál domina lian-portugés.

Abertura ba jornada ne’e envolve mós Komisáriu Nasionál Timor-Leste no Institutu Internasionál Língua Portugeza, Crisódio Araújo.

Jornalista: Rafy Belo | Editora: Rita Almeida

Sem comentários: