quinta-feira, 23 de fevereiro de 2017

LIAN MATERNA PATRIMONIA NASAUN

Ministru Estadu Koordenador Asuntu Sociais e Ministru Edukasaun (MEKAS-ME), António da Conceição, hateten Governu Timor Leste iha inisiativa promove lian materna, tamba lian refere parte patrimonia Nasaun nian.

“Ita halo hela projeitu pilotu ne’ebe mos inisiativa atu promove edukasaun, lian materna parte ida ba iha kulktura, nune’e importante fo nafatin importansia ba loron ida ne’e, tamba povu ida ne’ebe mak koalia lian oi-oin, ne’e halo parte ba patrimonia Nasaun,”afirma MEKAS, António da Conceição, ba Jornalista sira iha salaun Delta Nova-Dili, Tersa, (21/02/2017) hafoin selebrasaun ba loron mundial lian materna.

Ministeriu Edukasaun (ME) hamutuk ho Komisaun UNESCO iha Timor Leste (TL) selebra loron mundial materna ne’ebe konsidera importante ba grupu ezistensia povu ida nian, ne’ebe iha ninia diversidade linguistika.
Governante ne’e hatutan, ME laiha orsamentu ne’ebe mak alokadu espesifiku atu halo dezenvolvimentu hanorin lian inan.

“Primeiru ita haree katak, dezafiu ida bo’ot tebes, tenki halo opsaun ida, ita atu hahu husi ne’ebe, maibe ida ne’e metodu ida ne’ebe mak uza atu bele dudu edukasaun, involvimentu partisipasaun ativa labarik sira nian, iha sala laran no iha eskola,”afirma Antonio da Conceição.

Nia haktuir, projeitu pilotu ba lian materna ninia kontinuidade ne’e ME sei haree hela, tamba labarik balu hahu tiha ona ho lian materna, no estudante sira balun aprende tiha ona to’o kuatro ano.

“Ita mos tenki hanoin oinsa mak ita atu bele kontinua, tamba labarik balun hahu tiha ona, no sira to’o tiha ona kuatru ano, ne’e signifika sira sei presiza mos tinan rua tan atu bele konklui sira nia estudu iha lian materna, depois mak sira halo tranzisaun tama ba halo introdusaun ba lian ofisial sira,”hatutan Ministru Edukasaun.

Iha fatin hanesan Professores Ensino Baziku Filial 1,2 Muapetine-Lospalos, Frederico Gonçalves hatete, lian materna hanesan liafuan instrusaun.

“Ita tenki tama fali ba labarik sira nia natureza, tenki uza ita nia lian, atu nune’e sira bele komprende, hakerek, konta, depois ita hakat liu ba iha ninia lian portugues ho tetun sewainhira ita tama kedas portugues no tetun sira lo konsege, tanba sira nunka rona, no inan aman sira mos lahetene koalia lian tetun,”preokupa Frederico Gonçalves.

Nune’e iha selebrasaun loron mundial materna ne’e Ministru Planeamentu Investimentu e Estratejiku ( MPIE), Kay Rala Xanana Gusmao hato’o mensajen espesial liu husi Ministru Obras Publika e Telekomunikasaun (MOPTK), Gastao de Sousa hato’o iha loron ne’ebe refere. eni

Jornal Nacional Diário

Sem comentários: