sábado, 5 de maio de 2018

Língua Portugeza Instrumentu Komunikasaun Ita Nian


DILI, (TATOLI) - Ministériu Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun, Aurélio Guterres hateten katak Timor-Leste [TL] iha luta ba libertasaun nasionál, língua ne’ebé uza mós iha rezisténsia nó mós diplomasia iha rai li’ur mak portugés. Língua portugeza sai hanesan instrumentu komunikasaun.

“Durante polítika iha rai li’ur nó mós durante  ita-nia luta iha rai laran, liuliu komunikasaun entre forsa ita nian, gerrilleiru sira, komandu da luta, iha mós rai li’ur no klandestina. Depois ukun aan, ita adopta kedas língua ne’e, hanesan ita-nia língua ida para alende tetun,” dehan ministru Aurélio ba jornalista sira, iha [Ministériu Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun], Praia dos Coqueiros, Díli, kuarta ne’e, iha ámbitu komemorasaun lian portugés, 5 Maiu.

Nia informa, konferénsia Institutu Nasionál Lian Portugés, ne’ebé organiza iha MNEK ne’e hamutuk ho Ministériu Edukasaun no Kultura [MEK], buka atu haree fali liuliu atu hato’o mensajen ba iha estudante sira; universitáriu, ensinu sekundáriu katak lian rua ne’e kompleta malu iha prosesu konstrusaun nasaun.

Espetativa husi governu TL, governante ne’e akresenta katak pozisaun TL klaru tebes tanba konsagra iha konstituisaun no hatuur governu atu iha prioridade atu oinsá mak divulga língua ne’e liuhusi ensinu.

“Iha ita-nia rain rasik, iha formasaun formál, husi ensinu pré-eskolár to’o iha ensinu superiór lian rua [portugés no tetun] ne’e sai hanesan ita-nia referénsia nó mós informál balun. Ho ida ne’e mak ita hakarak halo,” realsa ministru Aurélio Guterres.

Nia mós fó mensajen ba foin sa’e timoroan sira, liuliu ensinu sekundáriu, universitáriu no seluk tan katak língua portugeza no língua tetun; língua rua ne’e nu’udar identidade no kultura nasionál.

“Ita uza nu’udar instrumentu komunikasaun iha vida lorloron, iha vida servisu ninian nó mós iha vida akadémika. Entaun presiza joven sira, halo leitura barak iha língua sira ne’e nó mós buka prátika iha vida loroloron,” ministru Aurélio fó hanoin.

Sidadaun ida, Gilson Ramos ‘Mamrala’ rekuñese katak língua portugeza ne’e ita-nia identidade ida maibé ita-nia identidade loloos no rasik mak lian tetun tanba ita moris ho kedas mai. Bainhira ita ko’alia lian seluk ne’e klase ona. “Portugés ne’e klase segundu,” subliña Mamrala.

Nia konsidera katak lian portugés seidauk avansa ida, tanba ladauk konsege espalla iha Timor-Leste tomak atu timoroan tomak bele ko’alia lian ida ne’e.

“Se ita hakarak lian portugeza ne’e sai ita-nia lian ofisiál, identidade ita nian rasik tenke investe iha edukasaun. Estadu Timor-Leste halo kooperasaun ho governu portugéz, harukadez mil ka vinte mil profesór, mai hanorin ita-nia emar sira ne’e, tama to’o rurál. Nune’e, ita bele ko’alia, ita bele dehan língua portuguesa é a nossa identidade,” nia friza.

Enkuantu, tuir site Internet World Stat, língua portugés ne’ebé apar ho tetun nu’udar língua ofisiál ne’e, husi loron ba loron aumenta beibeik no nu’udar lian da-lima ne’ebé uzadu liu iha internet; sibernauta na’in 82,5 millaun, husi país sira iha kontinente lima iha mundu ne’e.

Númeru utilizadór internet iha portugés aumenta porsentu 99 entre tinan 2000 no 2011, maibé tempu ne’ebá reprezenta de’it pursentu 3,9 husi totál sibernauta sira no pursentu 32,5 husi totál falante sira iha mundu ne’e.

Iha Facebook, portugés nu’udar lian ne’ebé uza liu no tuur iha pozisaun datoluk, inglés ba pozisaun dahaat no españól da-lima. Katak, língua portugés nia utilizadór sira hamutuk rihun 585; inglés nia utilizadór hamutuk millaun 359 no españól nia utilizadór hamutuk rihun 142. Alende ida ne’e, ho aumentu liu porsentu 800 entre 2010 e 2012.

Nune’e mós iha Twitter, portugés mós nu’udar terseira lingual ne’ebé uzada liu, reprezenta porsentu 12 husi totál tweets sira ne’ebé haruka ona tuir mai ingles ho porsentu 39 no japonés ho porsentu 14.

Tuir dadus estatístiku Observatóriu da Língua Portuguesa katak portugés nia falantes hamutuk 244,392. Ko’alia iha kontinente lima língua portugés nu’udar língua ofisiál Angola (19,8 milhões de habitantes), Brasil (194,9 milhões), Cabo Verde (496 mil), Guiné-Bissau (1,5 milhões), Moçambique (23,3 milhões), Portugal (10,6 milhões), São Tomé e Príncipe (165 mil), Timor-Leste (1,1 milhões) seidauk inklui Guiné Equatoriál.

Língua portugeza mós ko’alia iha fatin sira ne’ebé mak istórikamente Portugal pasa ona, iha tempu navegasaun no kontemporánea hanesan Macau, Goa (Índia) no Malaca (Malázia).

Bazea mós Observatório da Língua Portuguesa, portugés ne’e mós ko’alia barak liu emisfériu sul, ho falante rihun 217 iha Angola, Brasil, Moçambique, São Tomé e Príncipe no Timor-Leste.

Entre língua europeia sira seluk, portugés mosu nu’udar “terceira língua mais falada” no estudu ida husi Bloomberg konsidera katak nu’udar lian ne’e nu’udar lian da-neen ne’ebé uzada liu iha mundu eh atividade negósiu.

Konstituisaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste mós konsagra ona, iha artigu 13o [lian ofisiál no nasionál] katak lian ofisiál Timor-Leste nian mak Tetun no Portugés.

Estudante finalista, departamentu Língua Portugeza, Univesidade Nasionál Timor Lorosa’e [UNTL], Octaviano Ribeiro Freitas informa katak durante nia estudu iha departamentu ne’e, fofoun hasoru difikuldade, maibé depois, iha buat barak ne’ebé mak muda ha’u-nia moris

“Purezemplu, uluk, ha’u nunka hanoin katak atu aprende língua portugeza, nunka mehi, maibé bainhira ha’u liu no aprende iha departamentu língua portugeza, ha’u aprende buat ruma ne’ebé mak ha’u-nia inan-aman, família la hanoin, atu ha’u aprende,” haktuir estudante Octaviano.

Nia reforsa katak konsege ultrapasa buat barak ne’ebé mak nia sente. “Ha’u sente satisfaz ho prezensa língua portugeza ita ita-nia rain tanba ajuda ita, prinsipálmente estudante oinsá atu hadi’a ita-nia futuru. Ita presiza aprende língua ida atu nune’e bele muda ita-nia moris,” salienta finalista ne’e.

Estudante ne’e mós fó mensajen ba joven no estudante sira seluk katak bainhira ita atu aprende língua ida ne’ebé hanesan ema nian,  estranjeira ka língua segunda, aprende língua ida ne’ebé difisil lalika lakon ita-nia konfiansa.

“Fó konfiansa nafatin ita-nia aan, fó fiar nafatin ita-nia aprende saida mak ita seidauk hatene. No, esperiénsia ne’ebé mak ita iha lalika hakotu, sempre fó forsa nafatin ba oin. Estuda no estuda nafatin, atu nune’e hetan future, hadi’a ita-nia moria aban bainrua”, Octaviano Ribeiro Gonçalves fó mensajen.

Jornalista: Rafy Belo | Editór: Manuel Pinto

Imajen: Ministru Aurelio Guterres. Foto espesiál

Sem comentários: