sexta-feira, 11 de setembro de 2020

Timor Aplika Sistema Demokrasia Militár Labele Halo Polítika Maibé Bele Hatene Polítika


(Artigo Ida Ne’e Hare Husi Prespetiva Militár Kahur Polítika No Aplika Iha Rai Doben Timor-Leste) 

Husi: Moisés Vicente* | opiniaun

Introdusaun

O país de República Democrática de Timor-Leste (RDTL) nasaun sistema demokrasia tiha ona, hakerek nain foti liafuan balu husi matenek na’in Timor-oan, Eis-Bispo Diocese Dili, Dom Carlos Filipe Ximenes Belo hateten nune’e Repúblika Timor-Leste bolu “demokrátika”. Demokrátika ne’e dehan katak harii ho demokrasia no hatur iha demokrasia nia leten. Liafun Tétum Demokrasia mai hosi liaufuan portugés “democracia”, no lifuan portugés mai hosi lifuan gregu (hosi nasaun Grécia). Liafuan demokrasia, iha parte ka termu rua: “demos”, dehan katak “povu”; no “kratos”, dehan katak “ukun/poder”. Haree ba ninia abut, demokrasia dehan katak ukun/poder povu nian. Tuir Presidente Estados Unidos da América nian Lincoln, definisaun klásiku demokarsía nian mak: “governu ka ukun mai hosi povu, liu hosi povu, ba povu” (Governo ou poder do povo, pelo povo e para o povo”. Iha sosiedade ida, iha autoridade, i autoridade ne’e hela iha povu no povu nia liman. Povu mak iha direitu atu hili ukun ka poder ne’e, no entrega ka fó ba ema ne’ebé sira hili nanis ona atu ukun. Tanba ne’e, iha demokrasia, soberania povu nian importante liu. Povu mak soberanu, laós partidu mak soberanu.

Ita hotu hatene katak povu tomak labele ukun diretamente (se lae, hotu-hotu manda…hafoin iha rungu-ranga), ne’e duni, povu ukun duni, maibé indiretamente, liu hosi reprezentante ne’ebé sira, iha liberdade laran, hili nanis ona. Bele dehan, povu delega, maibé la fó poder no la lakon poder. Atu sistema ida ne’e bele la’o, povu no sira nia reprezentate tenki hala’o beibeik diálogu ho emar ne’ebé hili ona sira…Povu nia reprezentante, ka delegadu sira ne’ebé povu hili, to’o agora, sira ba suku sira atu halo diálogu ho povu ne’ebe hili sira ka lae? Delegadu ka reprezentante povu nian ba suku sira, simu tiha ona keixa, aspirasaun, buat ne’ebé povu presiza, sira diskuti duni? Sira hato’o ba governu? Iha demokrasia, ne’ebé diak, “referendum” mak hanesan povu nia espresaun áas liu. Laós Konstituisan mak halo julgamentu ka tesi lia ba Referendum, maibé Refereundum mak tesi lia ba Konstituisaun. Ukun iha nasaun ida nia laran (existe), laós ba ukun na’in, maibé ba povu ne’ebé hili ukun na’in sira. Iha ne’e demokrasia labele haree de’it interese partidu nian, interese grupu ida nian, maibé, ba povu tomak nia interese, liu liu ba sira ne’ebé kiik, kiak, analfabetu, moris iha foho. Bainhira povu nia reprezentante sira la kumpri ida ne’e, sira nia hahalok hanesan “mercenário”, no sira la merese povu nia konfiansa. Iha eleisaun povu tenki hili ne’ebé fo-aan duni ba povu tomak atu serbi povu nia diak no interese. Reprezentante iha Uma-Fukun ka Parlamento la korresponde karik povu nia aspiransaun, povu iha soberania atu hili fali ema seluk, no partidu seluk.

Iha nasaun demokrátiku lolós, ema militar sira obedese ba Governo. Laós sira maka manda fali Governu. Iha Repúblika ida naran demokrátiku, ema militar hakruk ba autoridade sivil. Respeita Konstituisaun, respeita rejime demokrátiku. Iha regime demokrátiku iha liberdade de imprensa, liberdade de reuniaun i manifestasaun. Dala ruma militar sira iha tentasaun atu sai ditadór. Ita hili ona independénsia hasoru ditadura militar iha 30 de agosto de 1999. Ita la bele admite atu mosu ditadór foun iha Timor Loro Sa’e! Maibé, maun alin no inan feto sira, militar sira mos ema! Bele monu ba tentasaun, bele iha “tique” autoritáriu, bele ko’alia sala no komporta sala. Ita reza ba sira, atu sira mos bele aprende no pratika demokrasia!

Iha sorin seluk, matenek nain Timor-oan, Gill Bolale hateten nune’e, militár sira bainhira funu la iha, hahuu hamosu funu hasoru nia povu rasik. Se General Lere Anan Timur hanoin katak, intervensaun militár iha sidadaun nia manifestasaun pasifika ne’e, mak eleva honra F-FDTL nian, nia hanoin sala. Nia hatuun honra no dignidade F-FDTL nian. F-FDTL nia ezistensia atu garante seguransa Estado nian, la’os ba preokupa fali ho Angela Freitas nebe uluk General Lere Anan Timur konsidera nudar “kakutak meda.” Oinsa mak F-FDTL ba sibuk fali ho “meda” ida? husu ho haraik-an ba General Lere Anan Timur no responsável maximu F-FDTL sira atu labele hafo’er FALINTIL nia naran ho intervensaun politika sira hanesan ne’e. Favor retira militár hosi ‘kampu politika!’ Tinan 24, Povo Maubere no povo Indonesia sai vítima ba rejime militár ne’ebé hakarak involve iha atividade polítika. FALINTIL ne’e Povo nia liman kro’at! Labele lori kro’at hasoru fali povu! (Fontes: https://www.facebook.com/profile.php?id=100010009898953, loron Tersa-feira, 1 Setembru 2020). Matenek na’in Timor-oan ida seluk, Carlos Saky dehan nune’e Maun Lere, lamentavel mos rona maun dehan proteje deit Maun Xanana Gusmão, Maun Mari Alkatiri, Maun Lu-Olo, Maun Taur Matan Ruak no Maun Ramos Horta, no hatun deit maka Aniceto Guterres no sira seluk labuat ida. Forsa labele sai diskriminativu. Forsa nudar liman kro’at povu nian no lutu nasaun nian, tenki sai mahan ba ema hotu ne’ebe iha lutu Estadu RDTL nia laran, tenki proteje sidadaun Timor-oan tomak. Laiha sidadaun Primeira Klasse no Segunda Klasse.  La hamihis respeitu no sakrifisiu bo’ot maun sira nian durante luta libertasaun. Maun sira sempre sai modelo nasionalizmu no patriotizmu Timor nian no sai orgulho povo Timor nian. Aniceto Guterres ho sira seluk, sira mos Nasaun nia oan, barak ka uituan, sira mos kontribui ba Timor nia ukun-rasik-an, liu husi sira nia dalan rasik. Hotu-hotu terus no simu insultos no humilhasaun durante periudu okupasaun Indonesia nia tempu. Tan ne’e hotu-hotu tenki serbisu hamutuk hodi lori Timor ba oin. Aniceto Guterres no sira seluk mos reprezenta orgaun soberania. Sira mos la’os meza no kadeira ne’ebe hatun narnaran, iha ninia mekanizmu no processo demokratiku hodi hasae no hatun. Timor oan sira terus no mate la’os luta deit atu hetan Estadu ida, PR ida, Governu ida, Parlamentu ida, Tribunal ida, no Bandeira ida, maibe mos luta ba direitus humanos, liberdade, demokrasia, justisa no unidade, buat sira ne’ebe Timor-oan sira nunka hetan iha dominasaun estranjeira nia okos. Mai ita hamutuk, militár no sivil, hametin ita nia unidade no estabilidade, hametin ita nia Estadu no independensia, no konsolida ita nia demokrasia. (Fontes:https://www.facebook.com/carlos.slfrsaky, iha loron Kuarta-feira, 02 Setembru 2020).

Maun lamentavel tebes rona maun Lere nia deklarasaun ne’ebé atu kesi no sama belar sidadaun balun ne’ebé hakarak halo manifestasaun. Deklarasaun ne’e la transmite konfiansa no protesaun ba povu, maibé halo povu moris iha ta’uk no inseguransa nia laran no la sai banati diak ba povu no ofisiais militár foun sira. Sidadaun sira iha liberdade tomak atu expressa ninia hanoin. Ida ne’e maka esensia husi ukun rasik-an. Importante maka labele viola Lei ka Konstituisaun. Konserteza, deklarasaun balun husi grupu ne’ebe hakarak halo manifestasaun mos la edukativu no provokativu. Defende Konstituisaun la’os liu husi dalan sira inkonstitusional, incita violensia no desestabiliza paiz. Husik PNTL hala’o nia knaar liga ho assunto seguransa interna. F-FDTL iha ninia kompetensia rasik liga ho defesa ba ita nia rain no ita nia povu husi ameasa sira mai husi liur. FALINTIL sira tenki hamrik iha oin hodi defende povu no Konstituisaun tanba ida ne’e maka sira luta no terus 24 anos iha ai-laran, la’os defende grupu ida. Ita hotu hakruk no honra gloriosas FALINTIL sira no ita mos kondena aktu no esforsu sira nebe hakarak desestabiliza ita nia rain liu husi dalan inkonstitusional sira. Viva F-FDTL! Viva PNTL! Viva Demokrasia!. Iha parte seluk, Pe. Domingos Maubere dehan Kuitadu ba Povo Timor: uluk la’o iha Malae mutin nia xikote ho palmatoria nia okos: tuir iha Javanês nia kilat okos; agora, iha F-FDTL ho F nia kilat no ain okos. Na’i, kbiit tomak Nain ho Matebian sira, Nicolau Lobato, tau matan mai Povo terus nain ida ne’e. Tamba ne’e hakerek nain husu ba militár sira katak Timor-Leste aplika sistema demokrasia militár labele halo polítika maibé bele hatene polítika. (Timor-Leste usa um sistema democrático e os militares não podem estar envolvidos na política, mas os militares podem saber política).


Baze Legal Iha Konstituisaun da RDTL-2002

Iha ita nia Lei Inan Konstitusaun da RDTL, Artigu 146 Forsa Armada sira iha alinea: 

1. Forsa Armada Timor-Leste nian, FALINTIL-FDTL, ne’ebé sidadaun nasionál de’it maka halo parte, ne’e mak responsavel ba defeza militár Repúblika Demokrátika Timor-Leste nian no nia organizasaun nu’udar ida mesak ba territóriu nasionál tomak. 

2. FALINTIL-FDTL garante independénsia nasionál, integridade territoriál, liberdade no populasaun nia seguransa hasoru agresaun ruma ka ameasa externa, ho respeitu ba orden konstitusionál. 

3. FALINTIL-FDTL labele iha partidu polítiku no rona de’it ba órgaun soberanu kompetente sira, tuir Lei-Inan no lei, no sira labele halo intervensaun polítiku naran ida. 

Artigo 146 Forças Armadas: 

1. As forças armadas de Timor-Leste, FALINTIL-FDTL, compostas exclusivamente de cidadãos nacionais, são responsáveis pela defesa militar da República Democrática de Timor-Leste e a sua organização e unica para todo o território nacional. 

2. As FALINTIL-FDTL garantem a independência nacional, a integridade territorial e a liberdade e segurança das populações contra qualquer agressão ou ameaça externa, no respeito pela ordem constitucional. 

3. As FALINTIL-FDTL são apartidárias e devem obediência, nos termos da Constituição e das leis, aos órgãos de soberania competentes, sendo-lhes vedada qualquer intervenção politica.

Dispozisaun temi liu daudauk ne’e fó momos iha n.o 2 no 3 artigu 1 Lei Organika F-FDTL 2006 nian, ne’ebé hatete F-FDTL apartidaria no elementu F-FDTL nian, iha kualker grau ka kategoria, labele partisipa direta ka indereta, iha atividade polítika sira. Regula mos iha n.o 1 artigu 20 husi Estatutu Militar F-FDTL 2014 no halo alterasaun dahuluk iha 2016 hatete militar sira goja direitu hotu-hotu, liberdade no garantia fundamental tomak, hanesan sidadaun sira seluk maibe exersisu ba direitu no liberdade sira balun limita iha Konstitusaun nia laran. (Fontes: Fundasaun Mahein nia Blog, 28 Jullu 2020).

Analiza Global ba Nasaun Sira Seluk Ne’ebé Aplika Sistema Ditadura

Iha parte ida ne’e, Hakerek Nain halo analiza global iha nasaun sira iha mundu aplika sistema ditadura hanesan iha nasaun ASIA sira uza barak liu maka hanesan tuir mai ne’e. Nasaun Cuba/Kuba, durante ne’e nasaun Cuba hanesan nasaun ne’ebe partidu politiku ida deit ne’ebe mak lidera tinan ba tinan. Territoriu no rukursu umanu ka ninia povu ne’e Estado/nasaun nia ema hotu nune’e atu sai nain ba ne’e limitasaun tebes. Midia mos halao hotu husi Governu no defisil tebes atu hasai sira hanoin ka sira ideas ruma.  Hakerek nain halo tradus ho lian Melayu tuir mai ne’e: Di Negara Kuba, Selama ini, Kuba merupakan negara satu partai yang dipimpin oleh pemimpin yang sama dari tahun ke tahun. Wilayah dan sumber daya manusianya dianggap milik negara sehingga kepemilikan pribadi sangat terbatas. Medianya bahkan dijalankan oleh pemerintah dan sangat sulit mengutarakan pendapat. Belarus, Belarus berperan besar di bidang ekonomi pada era Soviet dengan mengandalkan kontrol besar-besaran di bidang tersebut. Begitu pula dengan kehidupan politiknya. Bahkan, Presiden Alexander Lukashenko yang sudah menjabat sejak 1994 dinyatakan lebih kuat dibanding pemimpin-pemimpin sebelumnya. Banyak yang menyebut Alexander sebagai “pemimpin diktator terakhir di tanah Eropa”. Kazakhstan, Saat ini, Kazakhstan dipimpin oleh Nursultan Nazarbayev yang sudah menjabat sebagai presiden sejak 1991. Ia memenangkan pemilu 2015 dengan 98% suara. Kazakhstan memiliki kekayaan alam yang berlimpah, terutama minyaknya. Pada awal 2000-an, Kazakhstan berhasil unggul di bidang ekonomi mengalahkan negara Asia Tengah lainnya. Sayangnya, kunci industri Kazakhstan berada di bawah kontrol negara langsung.  Zimbabwe, Negara dengan pemimpin diktator yang masih berjaya adalah Zimbabwe. Robert Mugabe yang berusia 92 tahun telah berkuasa sejak 1980. Bagi para pengikutnya, ia merupakan pejabat yang cukup berani untuk mengejar agenda kebebasan Afrika dalam melawan oposisi Barat. Namun, bagi orang lain, Mugabe adalah sosok kuat yang mendapat kekuasaannya melalui jaringan penegak keamanan, polisi rahasia dan operasi intelijen. Untuk menurunkan kekuasaannya pada keluarga, anggota partainya diisi sederet nama yang berpotensi menjadi penerusnya. Bahkan, salah satu faksi dipimpin oleh istrinya, Grace. Korea Utara, Kim Jong-un merupakan generasi ketiga kepemimpinan diktator di Korea Utara. Ia memimpin dengan gaya otoriter. Pada rezim ayahnya, banyak masyarakat Korea Utara yang menderita kelaparan. Oleh karena itu, saat ini, Kim Jong-un menerapkan pembatasan dan kontrol di bidang pertanian. Seluruh kehidupan di Korea Utara berada di bawah genggaman keluarga Kim. Bahkan, mereka tidak segan membunuh lawan politiknya. Sama seperti pendahulunya, Kim Jong-un tetap memprioritaskan program nuklir. Beberapa tradisi memang sulit diubah, termasuk kepemimpinan diktator ini. Di Indonesia, diktator Muhammad Soeharto membunuh setengah juta orang antara 1965 hingga 1966, setelah upaya kudeta yang gagal. Dia melembagakan program penyiksaan dan membantai siapa pun yang dicurigai sebagai komunis. Soeharto juga melakukan kejahatan perang di Timor-Timur, Papua, Aceh, dan kepulauan Maluku.

Rekomendasaun

Ikus liu hakerek nain, hakarak halo rekomenda ba ulun bo’ot sira iha Instituisaun F-FDTL nian atua nafatin tuir Lei Inan Konstitusaun da RDTL-2002 no Lei sira no impoin ba membru sira husi institusaun rua ne’e F-FDTL no PNTL nian tenke kumpri, nu’udar dever ida iha kna’ar sira forsa seguransa no defeza nian. Ita iha esperensia passado husi kazu sira seluk ne’ebé mak liu tiha ona, krize polítika militár tinan 2006 liubá, grupu Armadu Alfredo Reinaldo nian, ita nia Maun Bo’ot Mauk Moruk mate depois iha tempu Timor-Leste nia ukun rasik-an. Para ona ho ameasa ba nia povu sira ho kilat. Antes atu taka hakerek nain hetan mensajen furak katak Mensajen Páz husi Sosiedade Sivíl ba Timor Oan Hotu: “Hapara violénsia polítika, Uza ulun malirin hodi rezolve problema tuir lei no konsentra ba dezenvolvimentu nasionál, Tau interese povu ass liu interese polítika, privadu no partidária”.

Referénsias:
Militár-Polísia ho Partidu Polítika. Asesu iha Loron Tersa-Feira, 1 Setembru 2020. Disponivel iha:http://www.fundasaunmahein.org/2020/07/28/militar-polisia-ho-partidu-politika/
F-FDTL Serka Rezidensia Angela Freistas Tan Deskonfia Subar Armas, Patricinio: Akontese iha País Ditadura. Asesu iha loron Kuarta-feira, 2 Setembru 2020. Disponivel iha: https://neonmetin.info/buletin/2020/09/02/f-fdtl-serka-rezidensia-angela-tan-deskonfia-subar-armas-patricinio-akontese-iha-pais-ditadura/?fbclid=IwAR1UB6I15ukCLgK66QxY63rF1WCOD9X0nxpVf9I5pEUMAOTY5gNjn2Hk2Ug
Deputadu CNRT Konsidera Timor-Leste Sai Ona Nasaun Ditadura. Asesu iha loron Kuarta-feira, 2 Setembru 2020. Disponivel iha:https://www.tempotimor.com/politika/3365-deputadu-cnrt-konsidera-tl-sai-ona-nasaun-ditadura?fbclid=IwAR2PO3zztR5-Sp6M3MWFxIn4xfIHSiYNfvdhrfWINPEc2gAoUT29WsgPTRg#.X08ODNk-PxY.facebook
Masa RNDJK Sei Konsentra Iha Tasi-Tolu Semana Rua. Asesu iha loron Kuarta-feira, 2 Setembru 2020. Disponivel iha:http://diariutimorpost.com/2020/09/02/masa-rndjk-sei-konsentra-iha-tasi-tolu-semana-rua/?fbclid=IwAR2PO3zztR5-Sp6M3MWFxIn4xfIHSiYNfvdhrfWINPEc2gAoUT29WsgPTRg
DEMOKRASÍA. Asesu iha loron Kuarta-feira, 2 Setembru 2020. Disponivel iha:https://stlnews.co/featured/demokrasia/?fbclid=IwAR0GXtsyZDFYg9sRcZ05e9Cv5HEIUrNjmbGxcujWCRvNoivKZ6K05c52sIM
Entrevista Pessoal ho Matenek Nain Timor-oan, Nelson Belo, Fundador ONG Fundasaun Mahein (FM), Kona-bá Militár Sira Labele Involve Polítika iha Sistema Demokrasia Nia Laran. Iha Loron Kinta-feira, 3 Setembru 2020.
Jornál Diariu Timor-Post, Timor-Leste Aplika Ditadura Militár. Asesu iha loron Kinta-feira, 3 Setembru 2020.
SOMOTXO Alerta Povu hakmatek, Kilat Seidauk Tarutu. Asesu iha loron Sesta-feira, 4 Setembru 2020. Disponivel iha:https://lafaek.news/somotxo-alerta-povu-hakmatek-kilat-seidauk-tarutu/?fbclid=IwAR0qf2seg5aEFXr5jz9VFU7AKXtpgIz6-_cZZJSy7Q02mwrnpxs2TJ94EW0
PNTL Autoriza RNDJK Halao “Manifestasaun” iha Kualker Tempu. Asesu iha loron Sabadu, 5 Setembru 2020. Disponivel iha:http://www.tatoli.tl/2020/09/02/pntl-autoriza-rndjk-halao-manifestasaun-iha-kualker-tempu/?fbclid=IwAR2OkqoPjYDnAXrIZKKKjyuJPW6VhpqH_VA-BD2JSDKjWDm_t3iZfuxm2kQ
Sosiedade Sivíl lamenta ho Deklarasaun Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL Lere Anan Timur. Asesu iha loron Domingu, 6 Setembru 2020. Disponivel iha:https://www.youtube.com/watch?v=ggHfG0cXDkk&feature=share&fbclid=IwAR1P2RDlGpuEC5b40wohIdocz-aAz57rLfUOdX_uK9IvY1ZOvy2tcq4ZJOw
Entrevista Pessoal ho Maun Bendito Dos Santos, Ativista husi RENETIL iha tempu okupasaun Indonesia nian, Kona-bá Diak Liu Militár Sira Labele Mete-An Iha Polítika Tamba Timor-Leste Aplika Sistema Demokrasia. Iha loron Segunda-feira, 7 Setembru 2020.
Lima Negara di Dunia Yang Masih Dipimpin Diktator ASIA. Asesu iha loron Segunda-feira, 7 Setembru 2020. Disponivel iha:https://Jateng.Tribunnews.Com/2016/12/12/Lima-Negara-Di-Dunia-Yang-Masih-Dipimpin-Diktator-Asia-Paling-Banyak?Page=2

*Hakerek Na’in: Alumni Universidade da Paz-(UNPAZ), Faculdade de Direito no Ativista. Artigo ida ne’e larepresenta institusaun ne’ebé hakerek na’in haknar ba, maibé idea no argumentu sira ne’ebé lekar iha artigu ne’e nudar opinião pesoál. Iha sujestaun ruma bele haruka iha e-mail: moisesvicente59@yahoo.com

Sem comentários: