segunda-feira, 13 de março de 2017

Adezaun TL ba OMK Atu Proteje Komérsiu

DILI, (ANTIL) – Prezidente Grupu Traballu Organizasaun Mundiál Komérsiu (OMK), Fernanda Borges, informa, adezaun Timor-Leste (TL) ba  OMK atu fó protesaun kona-ba komérsiu tanba hakarak dezenvolve no akresenta valór ho di’ak liután, nune’e bele fa’an produtu ba liur.

“Saida mak ita presiza halo no seidauk halo atu aumenta ida ne’e, sá medida mak Timor presiza foti hodi bele halo ida ne’e ho asisténsia téknika”, Fernanda Borges, ba ANTIL iha edifísiu TradeInvest, Avenida Prezidente Nicolao Lobato, Dili, foin lalais ne’e.

Bainhira nasaun ne’e susesu tama membru, halo reforma ne’ebé nesesáriu, hadi’a  instituisaun, bele konsege liuhusi dalan ida mak aumenta servisu ba ema, katak tan.

Hatutan, kuandu postu traballu iha, ema bele simu osan ou fa’an sasán nu’udar negosiante bele hetan lukru, aumenta kbiit finanseiru atubele sai husi ki’ak no oportunidade ida ne’e presiza haree kona-ba lala’ok ne’ebé la’o no haforsa tan setór ida ne’ebé seidauk produtivu atu sai  produtivu liu.

Tanba prosesu ida nasionál tama ba organizasaun, hahú ho workshop, aprezentasaun, no treinamentu kona-ba OMK no ASEAN ne’ebé konvida peritu internasionál sira hanesan Edmund Sim no Margaret Liang husi ADB  no Asian Trade Centre Singapura atu fahe matenek ba akademista, ONG, setór privadu nomós grupu tékniku traballu atu kompriende prosesu tama oinsá, benefísiu saida mak TL hetan, obrigasaun nu’udar nasaun membru no oinsá bele asegura produtu sira bele fa’an ho didi’ak.

Nu’udar nasaun ki’ik bainhira tama iha OMK maka sei iha protesaun liuhusi regra ne’ebé aplika hanesan ba iha rai ki’ik no boot seluk.

“Governu mesak sei lakonsege, setór privadu mak halo komérsiu. Governu fasilita, ajuda no kria regra ne’ebé laprejudika ema bainhira nia hakarak halo komérsiu, ita mós tenke prepara ita-nia setór privadu, ita-nia povu atu komprende regra ida ne’ebé ita sei hala’o bainhira ita membru ona”, Borges hatutan.

Durante semana ne’e tomak, matenek na’in rua ne’e fó siénsia ba timoroan sira kona-ba OMK no ASEAN. Reuniaun ne’ebé hala’o ho ONG no setór privadu, sira favoravel no apoia maibé pasu pur pasu, hotu-hotu hetan informasaun hanesan.

“Ami mak tenki detallu liu oinsá mak bele prepara ho di’ak, nune’e ba oin bele la’o ho neineik, maibé aumenta Timor nia kbiit atu sai membru no bainhira membru ona implementa ho di’ak”, informa.

Kritériu atu sai membru OMK tenki tuir regra, no TL iha prosesu estuda kontestu no área prioridade, rekursu ne’ebé hakarak atu proteje no dezenvlove para nune’e halo buat ne’ebé di’ak no fleksivel, ekonomia buras, hametin liután iha rai-laran.

“Ida ne’e mak prosesu ekipa tekniku estuda hodi fó rekomendasaun ba Governu oinsá halo ida ne’e di’ak liu no presiza rona husi setór privadu, ONG, hamutuk bele hetan ideia konkreta no ikus liu Governu mak tenke deside”, dehan.

TL hakarak tama ba OMK tanba haree iha benefísu boot ba área komérsiu nian. Benefísu direta no indireta, oinsá bele apoiu Timór ho povu, aumenta nivel koñesimentu sai metenek liu hodi kompete didi’ak para partisipa oportunidade la’ós de’it iha rai-laran maibé mós liur no uza nia rekursu naturál.

“Bainhira tama OMK, Timor-Leste kria regra ne’ebé negósiu sira bele la’o tuir. Ho ida ne’e, Timór nakloke ba ema hotu-hotu, asesu ba merkadu boot husi nasaun ne’ebé de’it sé nia prontu atu sosa husi ita”, Fernanda hakotu. (Jornalista: Maria Auxiliadora - Editora: Rita Almeida)

Sem comentários: