segunda-feira, 18 de janeiro de 2016

KOMPONENTE NAVAL HALO TINAN XIV – PR TAUR HUSU GOVERNU HADIA PORTU NAVAL


Falintil - Forsa Defesa Timor Leste, unidade komponente Forsa Naval, Tersa (12/01) halo tinan ba dala 14. Serimonia komemorasaun nee partisipa husi Presidente Republika, Taur Matan Ruak, Xefi Estadu Maior Jeneral, Major Jeneral Lere Anan Timur, Ministru Defesa, Cirilo Cristovão no mos korpu diplomatiku sira.

Prezidente da Repúblika, Taur Matan Ruak iha ninia diskursu badak, fo pedidu tolu (3) ba governu atu kumpri lala’is, tanba pedidu tolu ne’e, Presidente Republika konsidera importante tebes ba futuru Timor Leste nian.

“Ha’u iha pedidu tolu, primeiru pedidu, ha’u hakarak husu ba, Ministru Defeza, se bele portu ida uluk (portu naval) monu iha tasi laran ne’e, hasai tiha halo fali foun para sira (forsa naval) uza, segundu pedidu, Governu sosa ona meus barak, maibé mantein infraestrutura no manutensaun tenke iha “dehan Taur Matan Ruak iha aniversariu Forsa Naval ba dala 14, ne’ebé hala’o iha baze Naval Hera.

Xefi Estadu nee dehan pedidu nebe hatoo nee la presiza osan barak tamba asuntu nee iha ninia tempo wainhira sei komanda F-FDTL.

“Ida ne’e la persija osan barak, iha ha’u nia tempu ha’u sei Jeneral kedas ha’u husu, to’o ha’u sai tan Prezidente atu hein sai tan, maibé ne’e seida’uk,” afirma Taur Matan Ruak.

Nunee mos, Xefe Estadu husu ba Governu atu tau matan ba kondisaun forsa sira nian, li-liu forsa naval, tanba sira mak sei aseugura Timor Leste nia rikusoin iha tasi laran.

“Terseiru pedidu, Prezidente da Repúblika apoia kooperasaun ho Australia, li-liu foka ba iha pasifiku patrulla,” relata Taur Matan Ruak.

Taur Matan Ruak mós husu ba Governu atu rekonsidera pozisaun Governu nian, iha kooperasaun ho Australia. Eis Jeneral ho fitun rua ne’e dehan, nia apoia tebes projetu kooperasaun entre Timor Leste ho Australia ne’e, li-liu kona-ba patrullamentu tasi laran nian.

“Se ita laiha kbi’it ba tasi mane, di’ak liu ita servisu ho ema seluk, i ne’e ita nia viziñu Australia,” katak Taur Matan Ruak.

Iha uportunidade nee Xefi Estadu maior Jeneral, Major Jeneral Lere Anan Timur fo apelu ba membrus komponente naval hotu atu kontinua mantein profisionalismu iha servisu tomak.

Komponente Naval halo ona tinan 14 ne’e kompara ho ema karik boot ona, hatene buat ne’ebe maka diak no at, tanba ne’e husu ba membrus hotu atu komporta an ho diak servisu ho profisional hodi lori Komponente ne’e lao ba oin.

“Ha’u lori Xefi Estadu Maior nia naran hatoo parabens ba Komponente Naval ne’ebe maka halo tinan ba dala 14, hau husu imi servisu ho profisional atu nune’e lori komponente ne’e lao ba oin ho diak liu tan,”Maijen Lere Anan Timor apela ba membrus komponente naval liu husi Aniversariu Komponente Naval Falintil Forsa Defeza Timor Leste (F-FDTL) nian ba dala XIV ne’ebe halao iha Baze Naval Hera, Tersa (12/1) horseik.

Espelika Lere katak, hari’ikomponente Naval ne’e ho esforsu lubuk hodi rona hanoin husi entidades hotu-hotu, husi parte Governu, lider balu hanesan actual Presidenti Republika Taur Matan Ruak, sira nia esforsu tomak mak harii, tanba nasaun balun mai halo peskiza katak TL la bele harii forsa Naval, maibe ikus mai ho esforsu bele harii duni.

Iha fatin hanesan Segundu Komandante Komponente Naval Kapitaun Tenente Adaõ Brito Lee Komandante Komponente Kapitaun Fragata Higino das Neves nia diskursu dehan,, aniversariu ba dala 14 ne’e marka tan istoria importante ida ba F-FDTL liu-liu Komponente Naval.

“Ita hahu ho dezafius oi-oin, maibe ho brani fiar a’an servisu hamutuk ita konsege lori komponente Naval, lori dezenvolvimentu to’o agora. Iha istoria Timor Leste hahu husi beiala sira to’o mai avo Boaventura no Falintil nia tempu forsa Timor Leste halo funu iha rai maran, maibe ho nai Ulun bo’ot Presidenti Republika Maijor Jeneral Taur Matan Ruak, Maun Bo’ot Xanana Gusmão, no Xefi Estadu Maior Jeneral Lere Anan Timor, iha tempu funu laran sira hanoin ona harii forsa Naval ne’ebe maka kiik, no ikus mai harii duni,”haklaken Segundu Komandante Komponente Naval Kapitaun Tenente Adaõ Brito Lee hodi lee diskursu Kapitaun Fragata nian.

Nia hatutan, bainhira Falintil transforma Forsa Gerilla ba forsa konvensional F-FDTL iha tinan 2001, komponente Naval hahu nia transformasaun ho treinamentu baziku ho evetivus 51 militares, ho ofisial nain neen, iha tinan hanesan 2001 membru evetivus hatun ba 44.

“Iha tempu ne’eba ita konsidera Naval hanesan unidade infantaria ida. sei preparaan sai Marineiru ne’ebe maka diak. Iha tinan 12 Janeiru tinan 2002 tinan 14 liu ba kotuk Forsa Armada Timor Leste harii nia sanak ida hanaran komponente Naval,”tenik Adão.

Nia kontinua, momentu ne’eba Komponente Naval hetan Ró rua oferese husi Portugal, tempu ne’eba F-FDTL lidera husi Maijor Jeneral Taur Matan Ruak dezenvolvimentu komponente Naval hahu lao, ho nia kultura no estrutura rasik, hodi fo seguransa ba Tasi Timor nian tuir direitu ne’ebe maka determina ona iha lei Internasional nudar nasaun Independenti.

Nia esplika, hahu husi ne’eba governu tau atensaun ba Komponente Naval iha area insfrastrutura, rekursu humanu no area oi-oin hodi hakbit nia misaun operasional. Iha tinan 2009 governu TL liu hosi Sekretariu Estadu Defeza sosa tan Ró rua husi Governu Xina, maibe Ró ahi rua ne’e laiha kapasidade operasaun iha Tasi Kosta Sul nian.

Iha tinan 2011 governu Korea oferese tan Ró rua no intrega ba Polisia Unidade Maritima ho rajaun laiha kapasidade manutensaun, no efetivus la sufisiente, maibe oras ne’e sei iha problema manutensaun ba Ró sira ne’ebe mak sira iha.

Iha oportunidade ne’e nia hato’o agradese bo’ot ba kooperasaun nasaun seluk nian hodi fo kapasitasaun ba Komponente Naval nian hanesan Australia, Portugal, Nova Zelandia,Indonezía no nasaun sira seluk tan.

Oras ne’e dadaun membru komponente naval hamutuk nain 500 resin ona hodi halao servisu asegura Tasi Timor nian hosi ameasas oi-oin no Peska Ilegal sira. Cos/Eus

Jornal Nacional

Sem comentários: