domingo, 29 de janeiro de 2017

Organizasaun Feto Kontinua Kapasita Feto ba Tuur Iha PN

Organizasaun feto servisu hamutuk ho partidus politiku sira kontinua fo formasaun hodi prepara feto sira ba tuur iha Parlamentu Nasional.

Diretora Fundasaun Patria, Laura Pina hateten sira identifika partidu politikus 10 atu servisu hamutuk fo kapasitasaun ba sira nia feto potensial sira.

“Iha ita nia lei elisaun parlamentar dehan minimu entre ema nain tolu ne’e tenke feto ida, entaun ami sei servisu hamutuk ho partidus atu fo formasaun kona ba pakote lideransa ba feto sira iha partidus politikus,” nia hateten iha Farol, Dili.

Nia dehan, formasaun hirak ne’e sei liga ho servisu no knar lor-loron membrus parlamentar nian iha parlamentu nasional, nune’e bainhira partidu fo fiar ba sira tuur iha parlamentu, sira hatene sira nia knar lolos. 

Nia hateten, kada partidus politiku sira husu delega ema nain 10 ne’ebe tama ona lista kandidatu ne’ebe iha.  

Entretantu, Prezidente Grupo Feto Parlamentar, Florentina Smith apresia ba servisu organizasoens feto nian hodi promove partisipasaun feto, maibe partidus politiku sira mos iha dever atu fo formasaun ba iha nia kandidatura sira.

“Hau espera, persentagen feto sei aumenta maibe depende mos ba iha servisu, see partidu servisu maka’as, maka nia ema barak sei tuur iha parlamentu inklui partisipasaun feto maka’as,” nia hateten.

Persentagen feto tuur iha parlamentu national kada tinan lima sa’e, iha elisaun jeral tinan 2002 persetagen feto iha parlamentu iha 25%, iha 2007 iha 28% no iha tinan 2012 sa’e ba 38%. Timor –Leste numeru um persentagen feto aas iha Asia.

The Dili Weekly - Paulina Quintão

CNE Divulga Sistema Elisaun Jeral Ba Parpol

Comisaun Nasional das Elisoens (CNE) hahu divulga informasaun kona ba sistema elisaun jeral ba partidus politiku (ParPol) sira.

Prezidente CNE Alcino Barris, hateten fo divulgasaun kona ba sistema elisaun jeral ne’ebe timor iha inklui oinsa mak halo inskrisaun ba sira nia partidu hodi tuir elisaun.

Tanba nia dehan, iha partidu barak mak seidauk informadu ho diak kona ba asuntu hirak ne’e.

“Partidu politika sira kuandu atu halo supervizaun ho diak, tenke hatene aktu elitorais hirak ne’e,” Barris hateten, iha Dili.

Regulamentu importante ne’ebe kada partidu sira tenke kumpri mak, nia dehan tenke halo inskrisaun 20 mil kada partidu, tenke halo kongresu nasional partidu nian, inklui hatama lista partidu fulan neen molok elisaun.

“Kuandu inskrisaun la to’o 20 mil maka sei la liu,” nia haktuir.

Iha parte seluk Prezidente Partidu Trabhalista, Angela Freitas,konsidera informasaun hirak ne’e importante ba kada partidus ne’ebe konkore iha elisaun jeral ne’e.

“informasaun ne’e importante atu ita hatene no la’o tuir sistema no regras ne’ebe iha hodi la viola lei,” nia hateten.

Entretantu Sekretariu Jeral Partidu Demokratiku (PD), Rui Menezes hateten informasaun ne’e importante ba partidus politiku atu hatene regulasaun  hirak ne’e no komprende.

“Partidu hira mak tuir ona rekizitu lei ninian atu konkore ba iha elisaun,” nia dehan.

Tanba tuir legalidade, nia dehan partidu ida bele konkore iha elisaun tenke registu iha Ministeriu Publiku, depois ba hetan validasaun iha Tribunal Rekursu.

The Dili Weekly - Venidora Oliveira

Why do Asians have bigger brains than Europeans or Africans?

Chinese scientists discover natural selection played a role

Stephen Chen – South China Morning Post

Natural selection in East Asian populations has favoured genetic mutations leading to bigger brains, according to a new study by Chinese researchers that did not find a similar preference in Europe or Africa.

The study has shed new light on a controversial issue that has puzzled scientists for decades: why is the average Asian brain bigger than the average European or African one?

The world’s largest survey of brain sizes, conducted by American scientists three decades ago using more than 20,000 modern human skulls from around the globe, found that the average cranial volume among East Asians was 1,415 cubic centimetres, compared with 1,362 for Europeans and 1,268 for Africans.

Subsequent studies have confirmed those results. Among them was a magnetic resonance imaging survey last year which found that East Asians had a higher cranial vault, which allowed their skulls to house a bigger brain.

Researchers proposed a range of hypotheses to explain the differences, with some suggesting that living in a cold climate could lead to a boost in brain size because in such conditions a bigger brain would be better at maintaining a constant temperature at its core, where most thinking took place.

But the climate theory could not fully explain differences in the brain sizes of people living in the same latitudes, such as Chinese and Europeans.

Trump’s Immigration Ban Is Illegal

By David Bier – The New York Times, opinion

President Trump signed an executive order on Friday that purports to bar for at least 90 days almost all permanent immigration from seven majority-Muslim countries, including Syria and Iraq, and asserts the power to extend the ban indefinitely.

But the order is illegal. More than 50 years ago, Congress outlawed such discrimination against immigrants based on national origin.

That decision came after a long and shameful history in this country of barring immigrants based on where they came from. Starting in the late 19th century, laws excluded all Chinese, almost all Japanese, then all Asians in the so-called Asiatic Barred Zone. Finally, in 1924, Congress created a comprehensive “national-origins system,” skewing immigration quotas to benefit Western Europeans and to exclude most Eastern Europeans, almost all Asians, and Africans.

Mr. Trump appears to want to reinstate a new type of Asiatic Barred Zone by executive order, but there is just one problem: The Immigration and Nationality Act of 1965 banned all discrimination against immigrants on the basis of national origin, replacing the old prejudicial system and giving each country an equal shot at the quotas. In signing the new law, President Lyndon B. Johnson said that “the harsh injustice” of the national-origins quota system had been “abolished.”

Nonetheless, Mr. Trump asserts that he still has the power to discriminate, pointing to a 1952 law that allows the president the ability to “suspend the entry” of “any class of aliens” that he finds are detrimental to the interest of the United States.

Juíza norte-americana bloqueia parte da nova medida de imigração de Donald Trump

Uma juíza federal norte-americana decidiu na noite de sábado que os refugiados e outras pessoas afetadas pela nova medida de imigração do Presidente dos Estados Unidos, Donald Trump, que chegaram aos aeroportos norte-americanos não podem ser deportados.

Numa audiência de emergência, a juíza Ann M. Donnelly, do Tribunal do Distrito Federal de Brooklyn (Nova Iorque) respondeu a uma ação movida pela União das Liberdades Civis na América (ACLU) contra a ordem executiva assinada na sexta-feira por Donald Trump, cuja constitucionalidade foi questionada.

A decisão vai no sentido de as autoridades norte-americanas não procederem a nenhuma deportação de cidadãos dos sete países de maioria muçulmana visados pelo decreto de Trump -- Irão, Iraque, Iémen, Somália, Líbia, Síria, Sudão -- que foram autorizados a entrar e chegaram aos Estados Unidos.

Numa ordem executiva assinada na sexta-feira, Donald Trump suspendeu a entrada de refugiados nos Estados Unidos por pelo menos 120 dias e impôs um controlo mais severo aos viajantes oriundos do Irão, Iraque, Líbia, Somália, Síria e Iémen durante os próximos três meses.

Nos Estados Unidos, no sábado várias pessoas sofreram já o impacto direto das novas medidas de imigração.

Só em Nova Iorque, mais de uma dezena de pessoas foram retidas no aeroporto internacional JFK, incluindo dois cidadãos iraquianos que tinham obtido vistos especiais para irem para os Estados Unidos.

Além da indignação, nas primeiras horas desde a aplicação das medidas da Casa Branca provocaram confusão e caos em cidades e aeroportos de todo o mundo devido à falta de clareza sobre alguns detalhes.

FV (MAG) // FV - Lusa

Barco com 31 pessoas, a maioria turistas chineses, desapareceu na Malásia

A agência de notícias Xinhua citou o consulado chinês em Kota Kinabalu, no estado malaio de Sabah, informando que o barco perdeu o contacto no sábado.

O barco tinha partido de Kota Kinabalu durante a manhã, com destino a Pulau Mengalum, uma ilha no oeste da cidade.

As autoridades da Malásia deram início às buscas.

O jornal malaio The Star disse que o barco transportava 28 turistas chineses.

FV // FV - Lusa

UNTL-HNGV ASINA MOU, FASILITA ESTUDANTE MÉDIKU BA PRÁTIKA IHA KLÍNIKA

Universidade Nasional Timor Lorosa’e (UNTL), Tersa (24/1/2017), asina Momorandum of Understanding (MoU) ho  Ministério da Saúde (MS) liu husi Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV)  hodi fasilita  estudante finalista UNTL Fakuldade  Medisina hala’o prátika iha klínika.

“Ohin (Horiseik-red) ita asina MoU ida ho HNGV para ita-nia alunu sira, mediku sira, ho enfermajen  parteira ne’e, atu ba halo prátika Klínika iha HNGV,”reitor UNTL, Francisco Miguel Martins ba Jornal Nasional Diário iha nia servisu fatin Kampus Sentral,  hafoin  asina MoU ho Diretor Ezekutivu HNGV, José Antonio  Gusmão  akompaña husi  Diretor Jeral MS  ho Xefi Departementu balun husi HNGV.

Reitor UNTL ne’e haktuir, instituisaun UNTL nomos HNGV nu’udar instituisaun públika Estadu nian, tanba ne’e iha mutua intendimentu  ( koñesimentu hanesan) hodi kolabora fo formasaun ida ne’ebé diak  ba joven sira atu lori estafeta  servisu saúde nian ba populasaun  Timor  laran tomak ho diak.

“Tanba ida ne’e mak HNGV nu’udar instituisaun téknika  atu servi sauda nomos fatin atu eleva pratika no eskil ba ita-nia estudante sira, universidade fo formasaun teoria, maibe  kuandu to’o ona tempu para atu pratika mak sira sei pratika iha HNGV nomos klínika sira seluk tan,”Reitor UNTL ne’e dehan.

Nia haktuir, akordu servisu entre instituisaun rua  UNTL no HNGV la’os  foun  ne’ebé  hala’o ona antes ne’e iha tinan kotuk desde inisiu UNTL estabelese fakuldade Medisina  ne’ebé MoU ba tinan ne’e hahú iha  tinan ne’e no sei to’o iha tinan 2019.

Estudante finalista ne’ebé sei ba halo prátika iha HNGV ne’e sei ba hala’o pratika iha area  enfermagen, mediku jeral inklui parteira no nutrisaun.

Durasaun tempu ba estudante finalista  Fakuldade Medisina normalmente hala’o fulan 3 ka bele fulan 6 depende kursu idak-idak nia karakteristika.

Partisipa iha serimonia asina MoU ne’e, Reitor UNTL, Diretor Ezekutivu HNGV, no  Xefe Departementu HNGV inklui funsionariu MS balun.Ola

Jornal Nacional Diário

SEPFOPE GRADUA TAN FORMANDU 360

Sekeretaria Estadu Polítika Formasaun Profesional no Emprego (SEPFOPE), Kuarta (25/1/2017), ofisialmente gradua  tan formandu  Sentru Nasional Formasaun Profesional  (SNFP) no SenaiNT  STUDENTS hamutuk 360.

Iha seremonia graduasaun formandu CNFP SenaiNT  STUDENTS ne’e, SEPFOPE, Elidio da Costa Ximenes, iha nia diskursu hateten, SEPFOPE servisu hamutuk ho  sentru formasaun sira iha teritoriu Timor laran tomak halo ona diferensia barak  ne’ebé halo ema barak hakfodak  em termoos lingua no seluk tan.

“Ita bele konsidera hanesan diferensia mak asina kontratu ho Governu  Nothern Teritory ne’ebé mak  ajuda ita iha area lingua Ingles nian, ne’ebé depende ba numeru balun servisu ona no balun fali seidauk servisu  ne’ebé sai nu’udar parte ida ne’ebé mak ita tenki tau iha dferensia. Maibe iha buat balun ne’ebé mak ita seidauk halo, ida ne’e buat ida ne’ebé mak ita tenki rekoñese. Rekoñese katak  buat ne’ebé mak iha ona kontratu  ita prepara ema atu ba servisu  ne’ebé agora foin mak prepara deit ba ema ne’ebé mak mai tuir seidauk ba hanorin,”Ilidio da Costa Ximenes ba jornalista sira iha Salaun enkontru Madre Canossa Becora Dili.

Ilidio haktuir, meius hotu Governu sempre halo hodi minimiza preokupasaun entidades hotu liu-liu sosiedade sivil, inan aman no juventude sira kona ba numeru dezempregu ne’ebé kada tinan sempre aumenta hodi harii sentru formasaun iha area hotu-hotu.

Nia dehann, Governu kria formasaun oi-oin atu estudante finalista eskola Ensinu Sekudariu Jeral sira ne’ebé laiha kapasidade ekonomia atu kontinua estudu bele  tuir nune’e  bele hadia sira-nia moris liu husi formasaun ne’ebé mak sira hetan. Ne’ebé realidade hatudu katak   husi formasaun ne’ebé mak sira hetan, durante ne’e  tantu parte Governu inklui  emprezariu barak mak utiliza ona  formandu sira iha area oi-oin hanesan hotelaria, soldadura, elektrisidade  kanalizasaun  no seluk tan.

PDHJ Konkorda Membrus PNTL Obrigatoriu Halo Teste HIV

Provedor dos Direitus Humanus e Justisa (PDHJ) Silverio Baptista Pinto apoia inisiativa Komando Jeral Polisia Nasional Timor-Leste fo orden ba nia membrus hotu atu halo teste ba virus HIV/SIDA nudar obrigatoriu.

Tuir Provedor PDHJ, desizaun ida ne’e diak tanba atu fo seguransa ne’ebe diak ba nasaun no povu presiza pesoal seguransa ne’ebe saudavel intermus de fisikamente no psikologia.

“Hau la hatete ida ne’e violasaun direitus humanus, maibe forsa sira tenke pronto servi povu no nasaun ida ne’e kualker oras, tanba ne’e atu sai servidor ne’ebe diak saude tenke diak,” Provedor Pinto hateten,iha Dili.

Maibe nia sei la konkorda bainhira halo teste detekta membru balun hetan virus HIV no komandu halo demisaun ba sira, tanba uluk sira tama forsa iha saude ne’ebe diak.

“Ita halo demisaun ba sira tanba moras HIV, ne’e labeleno  ita kontra maka’as ida ne’e,”  Provedor Pinto hateten. 

Tanba tuir dadus ne’ebe iha, nia dehan, membru polisia balun mos detekta ona positive hetan virus HIV, tanba ne’e importante atu halo teste hodi nune’e positive bele submete ba  iha tratamentu. 

Antes ne’e Komandu Jeral Polisia Nasional Timor –Leste (KomJer-PNTL), Komisariu Longuinhos Monteiro, hateten PNTL halo parseria ho Komisaun Nasional Kombate SIDA iha Timor –Leste (KNKS-TL) hodi halo sosializasaun ba membru polisia sira no halo teste obrigatoriu ba membru sira.

Presiza Limita Importasaun POP Mie Mai TL

Membru Parlamentu (MP) Nasional husu governu atu halo intervensaun ba iha merkadu hodi limita importasaun POP Mie husi Indonezia, tanba produtu ne’e ladiak ba saude publiku.

MP Francisco Branco hateten, iha sistema merkadu ria governu iha poder rua; mak atu estabiliza folin, no selesiona produtus importasaun sira no governu iha direitu atu limita importasaun sasan sira inklui pop mie mai Timor.

Nia hakfodak, tanba importasaun pop mie husi Indonesia mai Timor 6 to’o  18 miloens kardus kada fulan, ne’e ladun diak.  

“Hau hanoin ita labele husik deit, governu tenke interven situsaun ida ne’e, komunidade labele konsume pop mie barak, tanba ladun diak ba saude,” nia preokupa.

Nia hateten, POP mie ladiak ba saude tanba laiha nutrisaun no neneik bele estraga estomuk.

Nia rekonese, katak Timor-Leste adopta merkadu livre, maibe governu iha direitu atu bandu produtus ne’ebe la merese atu tama iha Timor.

Tanba ne’e, nia husu ba governu atu hahu identifika produtus ne’ebe ladiak ba saude publiku, labele importa mai Timor.

Iha parte seluk Sekretaria Estadu ba asuntu Parlamentar, Maria Terezinha Viegas,konsidera ne’e asuntu ne’ebe importante no sei halo inkontru ho ministeriu relevante hodi halo intervensaun ba merkadu hodi limita produtu ne’e.

“Ami sei halo enkontru iha nivel konselho ministru hodi bele haree kona ba asuntu ne’e,” SE Viegas hateten.

Maibe nia mos husu ba membru parlamentu sira presiza kria programa sensibilizasaun ba komunidade sira atu labele konsume produtu ne’e barak liu.

“Ne’e responsabilidade ita hotu nian, oinsa mak bele eduka ita nia komunidade atu hadook aan husi hahan sira hanesan ne’e, tanba la diak ba saude,” nia dehan.

The Dili Weekly - Venidora Oliveira

Fundu Globál Kombate Sida, Tuberkulose no Malária hamenus fundu ba Kabuverde

Fundu Globál kombate Sida, Tuberkulose no Malária sei hamenus montante disponibilizadu ba Kabuverde kon-ba luta kontra esta moras sira, hatete iha horisehik responsável Komité Koordenasaun Kombate Sida (CCS-Sida).

Tuir Artur Correia, ne’ebé sita hosi ajénsia kabu-verdianu notísia Inforpress, to’o  2017 Fundu Globál ne’ebé  disponibiliza ho euro millaun 3,6 ba tinan rua, montante ne’ebé  sei mantein, maibé servi atu kobre triéniu 2018-2020.

"Ami iha kontestu redusaun ho progressivu finansiamentu hosi parte  Fundu Globál", haktuir  Artur Correia, no afirma katak Kabuverde iha  rekursu atu  jere ba tina tolu  emvez b tinan rua.

Afirma moos  ezijénsia Fundu Globál atu bele  aumenta ho partisipasaunnasaun  iha programa kombate Sida, tuberkulose n paludizmu (malária).

Responsável ne’e ohin koa’lia, iha  sidade da Praia, iha finál reuniaun ordináriu Instánsia Nasionál Koordenasaun dahuluk (INC) ba Fundu Globál.

Tuir  Artur Correia, senáriu ne’e sai "obriga engeñaria finanseira ida" hodi hetan  fonte finansiamentu foun, mobiliza rekursu iha nível internu, maib moos aumenta kompartisipasaun parseiru sira seluk, liliu  Nasoins Unidas no Brazil.

maski iha  diminuisaun ba montante, Artur Correia garante  katak Kabuverde sei  mantein estratéjia kombate moras hirak ne’e  hodi hatudu rezultadu pozitivu.

Reuniaun ne’e moos serve atu  aprova distribuisaun montante ne’ebé propoin hosi Fundu Globál, mekanizmu finansiamentu foun ba Kabuverde  no proposta rekondusaun Sekretariadu Ezekutivu CCS-Sida hanesan  jestór ba fundu ne’ebé disponibiliza.

Fundu Globál hanesan parseria públiku-privadu ida, ne’ebé kria iha 2002  hodi  kapta no disponibiliza  rekursu ba prevensaun no tratamentu HIV/Sida, tuberkulose no malária.

Parseria ne’e inklui governu, sosiedade sivil, setor privadu no komunidade ne’ebé afetada no  prinsipál finansiadór programa kombate ba HIV/Sida, tuberkulose no malária iha nasaun 150.

SAPO TL ho Lusa

Trump asina dekretu hodi impedu tama iha nasaun "terrorista izlámiku radikál"

Prezidente Estadus Unidus, Donald Trump, anunsia iha horisehik kona-ba  assina dekretu ida relatisiona ba imigrasaun ne’ebé  prevé kontrolu maka’as iha  fronteira hodi  impede entrada ba "terrorista izlámiku radikál sira".

"Ha’u hakarak medida kontrolu foun hodi mantein terrorista izlámiku radikál sai hosi Estadus Unidus. Ami lakohi sira iha ne’e", afirma  Prezidente norte-amerikanu durante serimónia, iha  Pentágono, iha pose ba ninia  sekretáriu Defeza, James Mattis.

Dekretu ne’e intituladu "Protesaun Nasaun nian kontra entrada terrorista estranjeiru iha  Estadus Unidus" hein ona dezde kuarta-feira, bainhira jornal Washington Post fó sai projetu ba dokumentu  ida ne’e.

"Ne’e buat ida ne’ebé boot ", hatete  Prezidente, durante  enkontru ho ierarkia militar ne’ebé reuni iha entágono.

"Ita hakarak assegurar  atu labele husik  tama ita nia nasaun ameasa hanesan  ne’ebé  iha nia  soldadu sira  kombate iha  estranjeiru (...). Ita lahaluha  lisaun hirak iha 11 setembru" 2001, hatutan Trump, hodi rekorda kona-ba atentadu realize iha  Estadus Unidus hosi  grupu estremista Al-Qaida.

Casa Branca iha ohin lafó sai konteúdu dekretu ne’e, maibé tuir  projetu ne’ebé fó sai hosi  Washington Post, autoridade norte-amerikanu  sei suspende pelumenus lron 30 emisaun vistu ba  sidadaun  musulmanu hitu: Iraun, Irake, Líbia, Somália, Sudaun, Síria ka Iémen.

Testu ne’e moos prevé suspensaun durante fulan haat programa federal admisaun no reinstalasaun refujiadu sira hosi nasaun ne’ebé iha funu, programa umanitáriu ambisiozu ida ne’ebé  kria hosi lei Kongresu nian iha 1980.

Refujiadu síriu, ne’ebé  galo ema mllaun resin halai hosi sira nia nasaun, sei bandu permanente tama iha Estadus Unidus. hetan  akolle 18.000 dezde 2011.

Hahú 1 outubru 2015 to’o  30 setembru 2016, Estadus Unidus akolle refujiadu  84.994 hosi  nasionalidade oioin, inklui síriu 10.000.

Administrasaun Barack Obama prevé ona hanesan objetivu refujiadu  110.000 ba implementasaun orsamentál tuir mai, maibé Donald Trump prevé deit  50.000, tuir  projetu dekretu lei ne’e.

SAPO TL ho Lusa