segunda-feira, 20 de fevereiro de 2017

LORON 2 MARSU, CSP KOMESA ESKOLTA KANDIDATU PR

Komando  Jeral Polisia Nasional Timor Leste (PNTL) tuir  planu iha loron 2 Marsu 2017, koloka Corpo Seguransa Pessoal (CSP) hodi fo eskoltu ba kandidatu Prezidente Republika (PR) periodu 2017-2022, nain 8.

Kandidatu kompostu husi, Antonio Maher Lopes, Francisco Guterres “Lu-Olo”, Amorin Viera, José António de Jesus das Neves, José Luis Guterres, Maria Angela Freitas  da Silva , Luis Alves Tilman, António da Conçeição.

Kandidatu ne’ebe refere iha Sesta (17/02/2017) dada ona sorteu iha Tribunal Recursu.

“Ami rona dehan kandidatura PR sira dada ona sorteu, maibe la signifika ohin dada  ona sorteu, ami atu koloka ona eskoltu ba hot-hotu lae, kuandu aban nia atu hala’o  kampaña, orariu kampaña, ne’ebé mak  ita bo’ot apar dia 3 Marsu 2017, signifika dia 2 Marsu 2017 mak ami destaka ami ninia membrus sira,”informa Segundu  Komandante Jeral PNTL, Komisariu, Faustinho da Costa, ba jornalista sira Sesta (17/02/2017) iha Kuartel Geral PNTL Caicoli-Dili.

FOKUPERS APOIU KANDIDATU PREZIDENTI ANGELA FREITAS

Direktora ezekutivu  Fokupers, Marilia da Silva Alves hateten katak Fokupers fo apoiu ba kandidatu independenti Angela Freitas hodi kompete ho mane iha eleisaun prezidensial.

“Ami fo apoiu ba feto maluk ne’ebe iha korajen atu kandidata an ba prezidenti republika ba periudu 2018-2022 no ami la hare ba nia kor ou partidu saida, maibe nudar feto nia iha ona korajen atu kompete ho mane, maske sei iha hela prosesu, maibe nia hakarak ona avansa iha prosesu demokrasia ne’e rasik,”hateten Marilia da Silva Alves, ba JN-Diario iha Farol, Kuarta (15/02/2017).

Tuir nia Angela Freitas iha ona esperiensia konaba politika hotu iha TL e nia mos nudar prezidenti partidu trabalhista.

“Personalidade Angela Freitas hau ladun hatene barak, maibe nia mos konsege involve an iha politik no dalabarak ita haree nia mos sai iha media hodi fo apoiu ba prosesu balun hanesan prosesu Mauk Moruk nian,”dehan Marilia.

MARÍ REZEITA HADAU KAMERA JORNALISTA

Presidente Autoridade Região Autonomo Especial Oecussi Ambeno (RAEOA), Zonas Especiais Economia Social Mercado Timor-Leste (ZEESM-TL), Marí Alkatiri rezeita informasaun ne’ebé fó sai iha públiku katak, prende Jornalista STL nia kamera iha nia Ofice, iha Timor Plaza, iha Kuarta (15/2).

Marí Alkatiri kasu lia hirak ne’e ba Jornal Nacional Diário, iha telefone, Kuarta feira (15/2) tuku 20:45 (OTL), relasiona ho deklarasaun Jornalista STL ne’ebé hateten katak, Marí Alkatiri hadau jornalista STL) João Anibal de Almeida nia kamera, wainhira halo hela kobertura iha Mari nia ofice iha Timor Plaza.

Maibé Marí rezeita katak, informasaun ne’e lalós. Nune’e mós hatán kedas informasaun ne’e liu husi média sosiál, iha Facebook hanesan jornal ne’e kopia tuir mai ne’e.

ANTONIO ‘FATUK MUTIN’ ORGULHO HO NÚ. 1

Kandidatu Prezidente Repúblika (PR) ba periodu 2017-2022, Antonio Maher Lopes ‘Fatuk Mutin’ orgulho, tanba iha sorteu kandidatu PR hamutuk nain’n 8 ne’e,  Tribunal Rekursus (TR) atribui númeru ida (1). Kampanha kandidatu PR sei hahu iha loron 03 to’o loron 17 Marsu tinan ne’e, kadidatu Fatuk Mutin sei hato’o ninia programa prioridade hat (4) iha ninia kampaña.

“Laran ksolok teb-tebes, tanba foin mak hahu e ha’u hetan númeru 1, e númeru ne’e númeru ne’e fó inisiativa no korajen ba ha’u para bele halo buat ruma, enkuantu povu fó fiar. Ha’u iha progra 4 mak hanesan fundamenatal, enkuantu primeira programa mak koezaun entre sidadaun e entre estratifikasaun social ne’ebé mak dadauk ne’e eziste iha Timor Leste ho baze iha lisan nomos iha ukun, hanesan tradisaun orijinal Timor ninian no tradisaun adgirida ne’ebé ita simu husi Igreja Katolika durante 400 – 500 anos, tanba husi parte rua ne’e mestin mak ita bele koalia konabá soberania Nasaun ninian, soberania rai ninian, soberania tasi no soberania espasu aero. Hafoin koalia mos konabá soberania povu tanba povu mak iha poder, fó poder liu husi luta hamutu ho ninia lider sira hodi harii Estadu ida ne’e,”deklara kandidatu PR, Antonio Maher Lopes ‘Fatuk Mutin’, ba jornalista sira Sesta (17/02/2017) iha ninia sede ekipa susseco Vila Verde, Dili.

POLÍTIKA POUPANSA, REDUS 30% OJE BA BENS SERBISU

Primeiru Ministru (PM), Rui Maria de Araújo informa katak, polítika poupansa ne’ebé VI Governu implementa, hatudu rezultadu ne’ebé pozitivu, tanba Governu konsege reduz orsamentu bens serbisu kuaze 30%, Orsamentu Jeral Estadu (OJE) 2016.

“Rezultadu konkretu ka real husi osan ne’ebé poupa, ita haree iha redusaun husi Orsamentu Jeral do Estadu. Ita kompara tinan 2015 ho 2016, osan ne’ebé tau ba bem serbisu ne’e reduz kuaze 30%. Se ita koalia konaba despezas sira ne’ebé super floas ne’e barak mai husi osan bem serbisu ne’ebé númeru konkretu ita poupa to’o hira, agora ha’u la iha ne’e, maibé de uma maneira jeral ita bele uza hanesan indikador redusaun orsamentu iha bem serbisu nian ne’e 30 %, ida ne’e inklui ona kestoen sira hanesan kombustivel ba kareta, manutensaun ba kareta,” hatete PM Rui Araújo ba jornalista sira, iha Palásiu Governu, Sesta (17/02).

Deskonfia LPV Hamosu Dez-Igualdade, TR Husu Opiniaun PN-MP

DILI - Alterasaun lei pensaun vitalisia deskonfia hamosu dez-igualdade tratamentu saude ba ukun nain no povu, tan nee tribunal rekursu (TR) husu Parlamentu Nasional (PN) no Ministeriu publiku aprezenta opiniaun.

Tuir Prezidente Komisaun Eventual alterasaun lei pensaun Vitalisia Deputada Izilda Soares katak, tribunal rekursu hakarak hatene opiniaun husi Parlamentu Nasional konaba dez-igualdade tratamentu.

Tribunal hakarak hatene kona ba Dez-igualdade tratamentu katak ema boot tratamentu saude iha liur maibe ema kiik iha timor mais laiha tamba depende junta medika,” dehan Izilda ba STL Segunda (20/02/2017) iha PN.

Kondisaun Saude PR TR Lapremiti Atu Ezerse Nia Knar

DILI - Deputada bankada CNRT Carmelita Moniz afirma, tuir kontituisaun lei I pratika internasional tomak katak, ezersisiu de kargu publiku ezize titularis tenke iha kondisaun saude profeita no saudavel, tanba kargu hirak neebe maka sira ejerse hare ba interese publik ka nasaun nian.

Kestaun nee deputada Carmelita relasiona ho kondisaun Prezidente Tribunal Rekursu Guilhermio da Silva nia saude ladiak liu, atu ezerse nia funsaun ida neebe ke importantismu tebes iha pais ida nee.

Hau kuandu asiste iha telivizaun mos tuir hau nia sentimentu privadu hanesan kestasun humana ita latega para atu obriga ema ida ho kondisaun ida hanesan nee zerse nafatin nia funsaun ho kanar ida ke todan teb tebes ba nia,” dehan deputada Carmelita liu husi deklarasaun politika bankada CNRT nian, iha PN, Dili, Segunda (20/02/2017).

PN Resposta Notifikasaun LPV Husi TR

DILI – Prezidente Parlamentu Nasional Aderito Hugo da Costa hateten, dekretu PN ba lei pensaun vitalisia neebe Tribunal Rekursu notifika iha semana liu ba, halo ona diskusaun dalarua iha konferensia lider bankada.

Korespondente ho dekretu PN nian ba altereasaun LPV, ohin loron ikus liu ba ita atu fo resposta ba Tribunal Rekursu,” dehan PR PN, iha Plenaria Segunda (20/02/2017).

Nia dehan, ekipa neebe prepara hela, aprezenta ona ba lider bankada iha Kinta feira semana liu ba, sobre posizaun PN nian atu fo resposta ba kestaun neebe levanta husi Prezidente Republika neebe husu ba TR atu halo fiskalizasaun previa.

Veteranus Labele Impede Dezenvolvimentu

DILI – Veteranus Labele impede Dezenvolviemntu neebe maka lao iha Suku laran, tanba too agora povu iha area remotas balun seidauk asesu ba ahi Eletrisidade, tan deit impedementu husi Veteranus balun.

Preokupasaun nee hatoo husi Reprezentante povu iha uma fukun Parlamentu Nasional, Deputadu Paulo Moniz ba STL, Segunda (20/02/2017) iha nia knar fatin PN.

Hau hanoin iha tinan hirak ba kotuk nee governu tau fiar ba veteranus sira, atu kaer projetu eletrisidade, no projetu neebe governu fo laos ba Veteranus hotu hotu maibe, governu fo ba Veteranus neebe iha kompania maka bele kaer, laos haruka Veteranus atu hadau malu hodi impede fali dezenvolvimentu neebe lao iha suku laran,”informa Deputadu Paulo Moniz.

Universidade timoroan hahú preparasaun ba alunu sira ba edukasaun inkluzivu

Universidade Nacional Timor Lorosa'e (UNTL) sei inklui disiplina obrigatóriu ida kona-ba pedagojia no didátika edukasaun inkluzivu nian, iha ámbitu hosi projetu extensu hodi apoia alunu sira ne'ebé iha nesesidade espesial edukativu nian.

Anúnsiu ne'e halo hosi reitor UNTL, Francisco Martins, iha loron-segunda ne'e, hodi esplika katak formasaun modular sei halo parte iha kursu sira hotu hosi Fakuldade Edukasaun, Arte ho Humanidade nian no institusionaliza komponente ne'e iha formasaun hosi profesór sira hosi jardin-infánsia nian.

"Estratéjia sira hodi prepara ami nia estudante sira no futuru edukador sira Timor-Leste nian iha área edukasaun inkluzivu maka fó informasaun no estratéjia pedagójika sira no intervensaun hodi nune'e sira hatene halo atuasaun di'ak iha sala sira aula nian bainhira iha alunu sira ho defisiénsia ka iha nesesidade edukativu espesial sira", nia refere.

Universidade Nasionál timoroan akolla badahuluk siklu ho sinema kona-ba defisiénsia

Universidade Nasional Timor Lorosa'e (UNTL) hahú iha ohin akolla 1.º siklu ho sinema kona-ba  defisiénsia, iha  ámbitu asaun  sensibilizasaun ida  ne’ebé hakarak  kria  espasu ba universitáriu ho  debate kona-ba temátiku ne’e.

Siklu ho sinema, ne’ebé sei hala’o to’o  sesta-feira iha Auditóriu Fakuldade Edukasaun, Arte no Umanidade, liuhosi  sesaun durante iha lorokraik no inklui transmisaun filme haat relasiona ho kestaun defisiénsia.

"Ha’u nia ain-loos", "Família Bélier", "The miracle worker" no "Like Stars on Earth" hanesan  filme ne’ebé  sei  aprezenta ho inisiativu atu dirije, liliu, ba komunidade akadémika UNTL.

Tuir organizadór sira objetivu prinsipál " maka hahú halo diskusaun ba tema Edukasaun Inkluzivu iha ensinu superior, halo UNTL hanesan instituisaun ensinu superiór dahuluk iha  Timor-Leste ne’ebé  konsidera tema ne’e hanesan área ida ba dezenvolvimentu".