quinta-feira, 23 de março de 2017

Lu-Olo Sai Prezidente Planeia Ona Iha 1974-1975


DILI - Reprezentante povu iha Uma Fukun Parlamentu Nasional (PN) husi bankada FRETILIN Felisberto Monteiro Guterres afirma, Francisco Guterres Lu-Olo neebe maka eleitu ba Prezidente Republika, nee planiadu ona iha tinan 1974-1975.

“Hanesan permeiru kuandu Prezidente Republika ita nia maun boot Xanana FRETILIN hotu hotu apoia, tuir fali ita nia diplomata Ramos Horta sai ba Prezidente, tanba tuir estrutura politika neebe komandu Superemiu da luta ninia, depois ba fali iha Taur Matan Ruak, tanba nee planiadu kompletu tiha ona, nee lasignifika maun Xanana iha maka Lu-Olo manan lae, maibe tempu duni ona, iha estrutura neebe estabelse husi 1974 mai to iha 2017 hakarak ka lakoi jata nee FRETILIN nian ,” dehan deputadu Felisberto, ba STL, iha PN, Dili, Kinta (23/03/2017).

Nia dehan, sira tenke hamutuk, tanba sira iha estrutura politika ida, planu programa ida lasignifika ses husi sira nia planu neebe maka iha 974-1075 sira trasa. Nia fo exemplu iha 1991 Xanana neebe maka halo estafeta kolia, kuandu ukun aan sei larekoinese estafeta nee, rejistensia nee Xanana sei ba moris hamutuk ho ema.

Isabel: Hau Husu Emilia Respeita Lei Timor

DILI – Primeira Dama hanesan mos ativista direitus umanus iha Timor Leste husu ba Eis Ministra Finansas (MF), Emilia Pires atu hatudu sidadaun Timor oan neebe responsavel hodi respeita lei.

Tuir Primeira Dama hanesan mos ativista Timor oan, Isabel Freirra hatete katak, iha tempu luta ba ukun rasik-an ita dehan ema okupante sira larespeita lei. Ohin ita ukun-an ida nee hatudu fali.

"Hau hanesan ativista Timor oan, hau husu Sra. Emilia, se hanesan Timor oan luta ba ukun rasik-an, prestasaun barak ba Timor hatudu nia Timor oan ida diak, respeita lei Timor,” dehan Primeira Dama, Isabel ba jornalista hafoin remata sorumutu Diretor Jeral STAE, iha edifisiu STAE, Caicoli-Dili, Kinta (23/03/2017).

PD Hakruk No Tane Aas Desizaun Demokratiku

DILI – Partidu Demokratiku (PD) tane aas dezisaun demokratiku, tanba iha festa demokrasia  Prezidensial nia povu hili no fo fiar oan ba Fransisco Guterres Lu-Olo, sai  Prezidente Republika ba priadu 2017-2012, nee duni sira  kongratula.

Tuir Prezidente PD Mariano Assanami Sabino katak partidu PD tane aas no afirma katak, ukun nee povu nian, no povo mak nain ba Estadu TL. Eleisaun prezidensial nudar aktu ida nebe sidadaun ida-idak partisipa demokratikamente hodi desidi se mak sai sira nia Prezidente. Tan nee, iha loron 20 fulan Marsu tinan 2017, povu TL hatudu ona sira nia maturidade no responsabilidade hodi maioria hili ona, Francisco Guterres Lu-Olo, nudar Prezidente da Republika ba periudu 2017-2022.

"Ami Partidu Demokratiku hakruk no tane aas ba desizaun demokratiku ida nee, nee duni ho rezultadu nee, PD Kongratula Francisco Guterres Lu-Olo neebe eleitu ona nudar Prezidente RDTL. PD prontu koopera no fo apoiu tomak ba Prezidente eleitu durante nia mandatu, PD, komprometidu atu evita qualquer tentative neebe la fo valor aas ba Estatutu Prezidente Republika, hanesan saida mak akonte se iha Primeira Lejislatura ho maioria Parlamentar halo ba Maun Boot Kay Rala Xanana Gusmão nudar Prezidente da Republika, hanesan mos, AMP halo ba Maun Ramos Horta, no Bloku Koligasaun halo ba Maun Taur Matan Ruak,” hateten Assanami, liu husi konfrensia inprensia, iha nia knar fatin, Comro, Dili, Kinta (23/03/2017).

Lugu Kongratula Prezidente Eleitu

DILI – Kandidatura Prezidente Republika ho numeru sorteiru 5 Jose Luis Guterres Lugu hatoo ninia kongratulasaun ba Prezidenti Republika eleitu Francisco Guterres Lu-Olo.

Hakarak agradese ba iha povu Timor Leste tomak, neebe partisipa iha eleisaun nee iha ambiente paz no estabilidade, nunee ita ohin loron bele haksolok, tanba ita iha ona Prezidente eleitu ida foun, neebe hau hato mensajen felisitasaun I no mos dezeizu ba iha Prezidente eleitu Francisco Guterres Lu-Olo,” dehan Lugu iha konferensia imprensa, neebe halao iha sala bankada Frente Mudansa, Dili, Kinta (23/03/2017).

LuGu mos deseizu ba Prezidente eleitu foun atu bele kaer ukun, hodi hare povu tomak durante nia mandatu. Iha biban nee mos LuGu hateten, iha vida politika hakarak aseita Vitoria,  no mos laiha Vitoria, tanba nee votasaun neebe maka fo nia hanesan hanoin ida para atu servisu no diak liu tan iha future.

STICK LAIHA, PNTL UZA AI HALA’O SEGURANSA

Polisia Nasional Timor Leste (PNTL) obrigado tenki uza ai hodi fo seguransa durante kampaña kandidatu Prezidente Repúblika nain walu nian  iha, tanba stick barak mak tohar hotu tiha ona.

“Tuir  prosidimentu lolos PNTL tenki  uza stick no  iha gas air mata, maibe  stick ne’ebé mak ami iha deste ONU ninia tempu balun tohar  ona,  balun sei diak, portantu Komando PNTL sei haree kestaun problema ne’e, mesmu kampaña Prezidensial inisiu to remata eleisaun la’o ho diak, klaru media bele hare’e katak, talves iha terrenu  membru sira balun iha stick balun laiha stick, sira tenki kaer ai hodi garante seguransa,”afirma Adjuntu Komandante PNTL Munisipiu Dili, Superintendente Asistente, Euclides Belo, ba jornalista sira,  Tersa (21/03/2017) iha Kuartel Polisia Caicoli-Dili.

Nia hatutan, membru sira  ne’ebé mak kaer ai ne’e la signifika atu baku ema, maibe sira uza ai hanesan meus para ejerse sira ninia funsaun  nune’e komunidade  bele fiar katak, mesmu Polisia infrenta limitasoens maibe hala’o nafatin sira ninia knar hodi  fo seguransa eleisaun ho diak liu.

“Tanba ne’e mak ami fiar katak, ekipamentu ne’ebé mak minimu, maibe ami ejerse ami nia funsaun ho diak hodi garante ita ninia eleisaun Prezidensial ne’e la’o  hakmatek, fiar katak, eleisaun Parlamentar  ne’eb’e sei mai Komando PNTL, sei tau matan ba meus ekipamentus sira ne’e,”hateten Euclides Belo.

Nia haktuir, problema ne’ebé refere hato’o ona, maibe presiza tempu para rezolve tuir prosedimentu ne’ebé mak iha.

“Planu hot-hotu ami halo iha 2016, tau planu annual PNTL nian para sosa ekipamentus, ne’e duni atu sosa sasan hirak ne’e la’os fasil, maibe tenki tuir prosidimentu legais, loyalidade ne’ebé mak iha, portantu Komando PNTL sei haree ida ne’e atu bele kompleta,”hateten Euclides Belo.avi

Jornal Nacional Diário

TAUR KONGRATULA LU-OLO, XANANA FATOR DETERMINANTE

Prezidenti Republika (PR), Taur Matan Ruak, kongratula no hato’o votus parabens ba PR eleitu ba periodu 2017-2022, Francisco Guterres ‘Lu-Olo’.

Ba jornalista sira iha salaun Delta Nova, Kuarta (22/3/2017), PR Taur Matan Ruak mos hatoo nia ksolok parabens ba povu tomak, inklui mos kandidatu Prezidenti Republika nain 8 ne’ebe kumpri diak tebes regras hotu-hotu husi Comissão Nacional da Eleições (CNE).

“Ha’u mos fo parabens ba povu sira no mos kandidatu nain 8 ne’ebe konkore, inklui ita nia Ministru Edukasaun, Antonio da Conceição “Kalohan”,”  hateten PR Taur.

Ba partisipasaun povu ne’ebe la masimu iha eleisaun PR ne’e, Taur hateten, Timor Leste foin hahu, mais tenke hadia, para labele to’o loron besik eleisaun ona mak husu povu nia apoiu.

Lu-Olo manan ona prezidensiál “ne'ebé organiza ho di’ak no hakmatek” iha Timor-Leste - UE

Misaun observasaun eleitorál (EOM) hosi Uniaun Europeia iha Timor-Leste, ohin hatene ona liu hosi rezultadu preliminár katak, Francisco Guterres Lu-Olo maka manan eleisaun prezidensiál ne’ebé hala’o iha segunda-feira ne’e, no hatutan katak eleisaun refere “organiza ho di’ak no pasífika”. 

"Iha loron 20-marsu, povu Timor-Leste ho númeru ne’ebé barak tebes maka halo parte iha eleisaun eleisaun prezidensiál; 22-marsu, sekretariadu tékniku administrasaun eleitorál fó sai katak señór Francisco Guterres Lu-Olo maka manan, liu hosi rezultadu preliminár; no rezultadu ikus sei fó sai iha 2-abril", tuir UE haktuir ohin iha komunikadu.

EOM, ne’ebé lidera hosi eurodeputada Izaskun Bilbao Barandica, ohin haktuir katak “eleisaun ne’e hala’o ho di’ak nomós pasífika”, no eleojia autoridade eleitorál hothotu, tanba jere prosesu refere ho di’ak no inkluzivu”, tuir nota preliminár ne’ebé sita ona iha komunikadu UE nian.

TOUR DE TIMOR 2017 AIRNORTH FÓ APOIU $260.000

Airnorth  fó apoiu ba aktividade Tour de Timor tinan 2017 ho total orsamentu $ 260.000

Fundador Tour de Timor José Ramos Horta informa asuntu ne’e ba jornalista sira, katak apoiu sira ne’e hanesan dalan ida atu labele fó todan deit ba Governu.

“Airnorth konfirma ona total sira nia apoiu ne’e ho ekipamentus, bilete viajen. Ha’u mós hetan ona konfirmasaun husi grupo bo’ot ida iha Singapura, grupu iha Sidney. Ha’u husu ba sira para bele sponsor Timoroan sira, tanba sira ema ne’ebé iha osan, sira saude di’ak, sira nia vida tomak han di’ak, bisikleta di’ak, treinu di’ak. Ita nian iha difikuldade tanba ne’e maka ha’u husu ba sira para fó ekipamentus ne’ebé kompletu bisikleta, luvas, meias, kapasete i tenki iha mós programa hahan nian, fulan primeiru halo medikal cek. Sé ema ruma iha moras tenki halo tratamentu no ami trata ida ne’e,” dehan Ramos Horta iha Timor Lodge Comoro, Kuarta (15/03/2017).

DEPOIS DO ATAQUE... VOLTÁMOS À NORMALIDADE

Conforme já foi anteriormente referido o Timor Agora sofreu um ataque informático que lhe causou alguns danos, principalmente nas configurações de apresentação que eram habituais e que preferimos no aspeto visual. Estava todo "desarrumado", sendo por vezes muito lento a abrir.

Neste momento já solucionámos as anomalias e, salvo um ou outro pormenor, podemos afirmar que regressamos à normalidade.

Se eventualmente os leitores notarem alguma dificuldade pedimos o favor de nos informar através do nosso email -timoragora@gmail.com : Ficaremos muito agradecidos.

Pelo tempo em que visitaram o TA e tiveram dificuldades, assim como depararem com a "desarrumação", pedimos imensa desculpa. Como compreenderão fomos alheios à "obra" dos que nos atacaram.

Muito obrigado por continuarem connosco e nos apoiarem.

Redação TA

Lu-Olo, ema ida ne’ebé "proklama" restaurasaun no agora sa’e ba Prezidénsia timoroan

Francisco Guterres Lu-Olo sei hetan pose iha loron 20 maiu oin-mai hanesan  Prezidente Repúblika timoroan, tama ba tinan 15 hafoin nia rasik  "proklama" restaurasaun República Democrática de Timor-Leste. 

Tanba ne’e  prezidente Parlamentu Nasionál kabe ba Lu-Olo hetan  onra atu  deklara nasimentu ba  Nasaun dahuluk iha miléniu foun ida ne’e, prezide badahuluk hamrik, 20 maiu 2002, bandeira Estadu foun no  momentu hafoin , fó pose ba primeiru xefe Estadu restaurasaun nian, Xanana Gusmão.

Iha ninia vida, hanesan porventura, finál hosi kapítulu boot ida iha vida Lu-Olo nian, ne’ebé moris iha 07 setembru 1954  iha  Ossú, zona remota Timor-Leste, subdistritu Viqueque, sudeste Díli.

Hanesan  ema ida ne’ebé pasa ninia vida barak liu ba kombate soldadu indonéziu iha ai-laran Timor-Leste – halai ba ai-laran hafoin  invazaun indonézia iha 1975 no  só entrega kilat iha 2000 -  iha semana ne’e parese taka ona siklu ida.

Ramos-Horta: Rezultadu hatudu apoiu ba modelu konsensu nian


Francisco Guterres Lu-Olo nia vitória iha prezidensial sira loron-segunda nian hatudu apoiu hosi ema timoroan sira iha konsensu entre partidu boot rua, Fretilin ho CNRT, ba estabilidade nasional, hatete hosi José Ramos-Horta ba Lusa.

"Nasaun presiza asaun ne'e. Ami la'ós hanesan nasaun ida ho ezisténsia kleur, Estadu metin ida no estabilidade no governasaun di'ak hanesan importante liu buat hotu", eis-Prezidente Repúblika ne'e afirma iha deklarasaun sira ba Lusa iha Díli.
"Estabilidade bele mosu de'it hosi governasaun di'ak no koligasaun ruma no konsensu bele hetan estraga bainhira laiha governasaun di'ak", nia hatete.

Francisco Guterres Lu-Olo, apoia hosi partidu boot rua (Fretilin e CNRT) eleitu ona iha loron-segunda nu'udar Prezidente Repúblika iha Timor-Leste, hetan 57,08% hosi votu válidu, halakon klasifikadu daruak, António da Conceição (apoia hosi PD no partidu polítiku sira seluk), ho 32,47% hosi votu sira, haktuir hosi informasaun provizóriu ikus sira.

ATAQUE INFORMÁTICO AO TIMOR AGORA... SIMPLES COINCIDÊNCIA...


UM ATAQUE AO TIMOR AGORA SURTIU ALGUM EFEITO MAS MESMO ASSIM, COMPROVADAMENTE, NÃO TEVE O SUCESSO DESEJADO PELOS QUE NOS QUISERAM SILENCIAR (APAGAR).

NÃO DEIXA DE SER CURIOSO QUE O ATAQUE FOI CONCRETIZADO POUCAS HORAS DEPOIS DE NO TIMOR AGORA FAZERMOS REFERÊNCIAS AOS "NEGÓCIOS" DE DIAS LOUREIRO E AFINS. CERTAMENTE UMA SIMPLES COINCIDÊNCIA.

VAMOS REPOR A NORMALIDADE NO TIMOR AGORA COM A MÁXIMA BREVIDADE. VOLTAREMOS MUITO BREVEMENTE.

PM RUI: DIVERSIFIKA EKONOMIA MAKA DALAN DEZENVOLVIMENTU SUSTENTABILIDADE

Primeiru Ministru (PM), Rui Maria de Araujo hatete katak, dalan ba atu dezenvolvimentu sustentanbilidade ekonomia iha Timor-Leste (TL) maka tenki halo deversifikasaun ekonomia.

“Área importante  atu devirsifika ita nia ekonomia,  maka hanesan área agrikultura, peskas, turismu no industria maka sai futuru ba dezenvolvimentu ekonomia nian iha Timor Leste”, hateten Xefi Governu Rui Maria de Araújo nia diskursu seremonia resesaun ofisial ba bolseirus Graduadus Timoroan 247 husi Ministériu Edukasaun ninian, iha salaun enkontru Ministériu Solidaredade Sosial (MSS), Caicoli, Díli  Kuarta (15/3).

Graduadu sira ne’e, remata sira nian estudu iha, Brazil, Thailandia, Fhilipina, Espaiña no seluk tan.

“Agora ita liga fali ba dadus ne’ebé ohin iha, ita nia graduadus sira 30.000 husi tinan 2002 mai to’o agora, anualmente halo graduasaun ba 1.000. Husi bolsa estudu sira ne’ebé Governu fó ezemplu konkretu iha 247, kursu sira ne’e ita halo kalibrasaun atu sai konsistente ho perspetiva dezenvolvimentu sosial ekonomia Timor-Leste ninian, liu-liu iha ‘area diversifikasaun ne’e ka seidauk, ida ne’e mak pontu importante ba ita,” Xefi Governu ne’e haklaken.

PN ESPERA BRI FO KREDITU HO JURUS KI’IK

Bank Rakyat Indonesia (BRI) nudar instituisaun finanseira ne’ebé foin estabelese iha Timor Leste bele halao nia knar diak liu tan hodi fasilita kreditu ba povu ho jurus ne’ebé ki’ik.

Reprezentante povu iha uma fukun Parlamentu Nasional (PN) husu ba BRI  atu bele fo biban diak ba povu ki’ik sira atu asesu kreditu.

“Hau hakarak hato’o parabens no benvindo mai Timor, ne’e hanesan kompetisaun ida ne’ebé mak diak, atu nune’e la bele prejudika malu no mos fo kredit ba povu ho jurus rasional,” hateten membru PN husi Bankada CNRT, Arão Noe de Jesus, hodi responde JNDiario iha PN, Kinta (16/3/2017).

Felismente, banku komersial husi estranjeirus ne’ebé halao atividades finanseiru iha Timor Leste fo jurus ne’ebé boot, provolta 15% to’o 20%. Tanba ne’e, reprezentante povu nian iha PN espera BRI bele halo balansu ba ativisdade finanseira iha TL, liu-li fasilita kreditu ba povu ki’ik sira.

Tribunal Rekursu Seidauk Haruka Fila Alterasaun LPV

DILI - Alterasaun lei Pensaun Vitalisia neebe Prezidente Republika Taur Matan Ruak haruka ba tribunal rekursu hodi hare tuir konstitusional too agora seidauk fo fila ba Prezidente Republika.

Tuir Xefi Caza Sivil, Prezidensia Republika, Rui Gomes katak alterasaun lei Pensaun Vitalisia haruka ba iha tribunal rekursu hodi halo fiskalizasaun preventive maibe too agora seidauk simu fila fali.

Alterasaun lei pensaun vitalisia nee ami haruka atu halo fiskalizasaun preventiva iha tribunal rekursu, too agora ami seidauk simu fila fali,” dehan Rui ba STL Kuarta (22/03/2017) iha Salaun Delta Nova Wainhira partisipa Konferensia Nasional Edukasaun.

Hatan kona ba Durasaun Tempu, Rui hatete tribunal rekursu laiha pedidu durasaun tempu atu fulan hira depende tribunal rekursu nia knar too hotu.

Nia hatete too agora sei hein hela kuandu tribunal haruka fila, Prezidente Republika sei hare hodi hare tuir lei.

Iha fatin ketak Prezidente Konseilu Nasional Joventude Timor Leste (CNJTL) Maria dadi Magno katak povu hakarak Prezidente foun hare liu ba asuntu justisa, no  lei pensaun vitalisia neebe povu hein maske parlamentu halo ona alterasaun maibe povu hakarak hamos total. Timotio Gusmao

Suara Timor Lorosae

Kalohan: “Hau Fuan Boot Simu Vitoria Eleisaun PR”

 DILI – Kandidatura Prezidente Antonio da Conceicao Kalohan fuan boot simu vitoria eleisaun, tanba iha rezultadu eleisaun nee povu fo komfiansa Vitoria ba Lu-Olo , tanba nee Kalohan laiha kontesta katak labele simu rezultadu nee, maibe konsekuensia politika mak hanesan nee duni.

Tuir Kandidatura Prezidente Antonio da Conceicao Kalohan katak, Horsehik   nia rasik telefone ba prezidente eleitu hodi hatoo parabens no espresa, neebe nia hanoin ida nee mak vontade populasaun nian neebe mak presiza tebes  atu respeita.

Se hakarak hotu-hotu preokupa kona ba estabilidade, liu-liu ba sira neebe mak agora dadaun iha nee, tenke ser hanoin respeita vontade popular rasik para nunee bele kontribui ba estabilidade politika.