quinta-feira, 25 de maio de 2017

Livru Ne’e Memoria

DILI, (TATOLI) – José Crisostomo ema portugés ne’ebé hakerek istória kona-ba komunidade portugés ne’ebé kontribui luta Timor-Leste iha Estadu Unidu Amerika atu a favór ba Nasaun ne’e nu’udar aktu memoria.

“Livru ne’ebé mak ha’u produz tanba ha’u iha dokumentasaun durante komunidade portugés sira kontribui luta independénsia kona-ba oinsá mak sira atu husu ba Estadu Unidu Amerika atu hola pozisaun kona-ba aktu Indonézia iha Timor-Leste”, esplika eskritór ba jornalista iha Muzeum Rezisténsia hafoin halo lansamentu ofisiál, ohin.

Nia hatutan, komunidade portugés ne’ebé halo asaun ba Estadu Unidu Amerika hetan rezultadu.

Elaborasaun istória sai livru durante semana tolu ho pájina 170. Enkuantu livru ne’e sei oferese ba povu Timor-Leste liu-liu ba Universitáriu sira, eskola sekúndaria, primária, edukasaun kulturál, muzeum rezisténsia no instituisaun sira ne’ebé presiza.

Entretantu, livru ne’e sei la faan ba ema timoroan maibé atu oferese gratuita, nune’e jerasaun tuan no foun sira bele hatene di’ak involvimentu komunidade portugés iha Estadu Unidu Amerika ba auto determinasaun Timor-Leste.

Serimónia ne’e hetan partisipasaun hosi Primeiru Ministru, Rui Maria de Araújo, Premiadu Nobel ba Pás, José Ramos Horta, Korpu Diplomatiku, Embaixadór no seluk tan.

Jornalista: Zezito Silva | Editora: Rita Almeida

Foto: José Crisostomo

UNTL sei Oferese tan Rekursu 377

DILI, (TATOLI) – Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL) sei oferese tan rekursu umanu na’in 377.

Tuir dadus ne’ebé Tatoli asesu iha UNTL, rekursu umanu hirak ne’e, pós-gradusaun na’in 44 no lisensiatura na’in 333. Produtu hirak ne’e sei halo graduasaun iha kuarta, (31/5).

Graduadu hirak ne’e, Fakuldade  Agrikultura na’in 39, Fakuldade Edukasaun, Arte no Umanidade  na’in 106, Fakuldade  Ekonomia no Jestaun na’in 62, Fakuldade  Siénsia Sosiál na’in 54, Fakuldade Filozofia na’in neen no Fakuldade Siénsia no Teknolojia na’in 66 inklui pós-graduasaun na’in 44 ne’e rasik.

Ho graduasaun ne’e, dekanu Fakuldade Siénsia Sosiál, Eurico dos Reis Araújo hateten, importante graduadu sira tenke hatudu nafatin karakter no responsabiliza almamater universidade nian. “Imi tenke tane  aas nafatin imi-nia almamater iha ne’ebé no bainhira de’it”, katak nia foin lalais ne’e.

Dekanu ne’e reforsa hodi halo mós analojia ida katak se universidade eh Fakuldade lá konsege produz graduadu sira sai nu’udar meza di’ak ida maibé pelumenus bele produz ona aikabelak furak ida hodi ema seluk bele uza.

Entretantu, tinan ne’e UNTL halo ona  graduasaun ba  período da-17 durante ezisténsia nu’udar universidade públika iha Nasaun.

Jornalista: Rafy Belo | Editora: Rita Almeida

Foto: Fanpage UNTL

Prinsípiu PLP mak Loriku-Fitun

DILI, (TATOLI) – Eis Prezidente Repúblika, Taur Matan Ruak hatete prinsípiu Partidu Libertasaun Populár (PLP) mak Loriku no Fitun.

Fitun iha valór  lima ne’ebé​ kongresista tenke hatene mak dixiplina tenke maka’as. “Ita-boot sira sorte aat, ema militár ida mak depois sai fali imi-nia prezidente partidu, imi sorte aat”, dehan eis gerilleiru ne’e iha nia intervensaun daruak ba kongresu loron tolu PLP ne’ebé hala’o iha Delta Nova Dili.

Nia husu ba kongresista sira atu serbisu maka’as, la’os ko’alia barak tanba ne’e lakon tempu. “Kundu serbisu ho sériu tanba ita hatene ema barak depozita esperansa mai ita, ha’u lakohi ita trai sira-nia konfiansa mai ita”.

Prinsípiu seluk mak integridade, tanba  hakarak kritika ema seluk maibé hanesan de’it ne’e labele. “Integridade ne’e buat ida ita tenke observa maka’as”.

Fitun nia rohan ida hanaran eselente. “Eselensia ida buat ida eselente, di’ak ita halo para di’ak nian tanba ne’e foti ita-nia naran, ha’u lakohi tan ha’u-nia hahalok halo foer ha’u-nia partidu nia naran, família nia naran”, afirma.

Prisípiu ikus mak solidariedade ne’ebé importante tebes tanba ita ema ida de’it. “Uluk ita funu, ida ne’e ita tau prátika, ema oho imi iha vila laran, ami iha leten tanis. Iha ne’ebá mate, imi iha ne’e tanis tanba ita ema ida de’it, ita-nia objetivu ida de’it. Uluk ba buka ukun rasik-àn, ohin ita buka ba moris di’ak”.

Jornalista: Maria Auxiliadora | Editora: Rita Almeida

Foto: Eis Prezidente Repúblika, Taur Matan Ruak iha kongresu loron datoluk Partidu Libertasaun Populár (PLP) iha Delta Nova, ohin. Foto Tatoli/Manuel Pinto

Kombate Tipu Krime Saida De’it Sai Prioridade Ba PNTL

DILI, (TATOLI) – Komandante Jerál Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL), Júlio da Costa Hornay afirma iha abertura konferénsia investigasaun kriminál katak kombate tipu krime saida de’it sai prioridade ba PNTL.

“Importansia ba tema konferénsia: uniforma setór justisa no aplikasaun lei iha Timor-Leste, katak ida ne’e bele sai ezersísiu halo reflesaun hodi hasae konkluzaun ba futuru”, tenik iha loron dahuluk konferénsia investigasaun kriminál iha Beach Garden Praia dos Coqueros, kinta, (25/5).

Hodi agradese ba opiniaun no idéias ne’ebé maka hamosu sorumutuk ida ne’e para bele aserta hanoin iha prosesu investigasaun atu bele aselera kazu sira ne’ebé mak mosu iha Timor-Leste.

Nune’e nia haktuir, ohin loron mundu ne’ebé globalizadu la ses hosi ameasa sira ne’ebé sai paradigma ba estratejia atu kombate seguransa.

Hafoin ataka terorista iha Amérika do Sul, Media Oriente, no iha Azia no ikus liu iha Eropa, halo ona redefinisaun estratejia ba seguransa atu hasoru teknolojia foun ba ameasa tuir konsellu seguransa interna no seguransa esterna hodi hasae kapasidade investigasaun kriminál.

Iha investigasaun kriminál hahú ho perspetiva ne’ebé la’os ba PNTL de’it maibé autór seluk husi sosiedade hanesan tribunál nomós sosiedade seluk.

Hodi dehan tan, parte seluk governu atu halo kooperasaun ho sosiedade iha setór hotu nu’udar elementu esensiál hodi hasoru ameasa ne’ebé mak mosu iha Timor-Leste.

“Kontekstu ba seguransa interna nia aspeitu mak hanesan iha aumentu ba kriminalidade violénsia organizadu, hasae tan mediasaun ne’ebé iha ligasaun ho krime justisa hodi haree katak bainhira sidadaun sira sente seguru saida mak atu halo hosi hasoru realidade kriminál iha ita nia Nasaun”, afirma.

Nia konsidera, atu halakon sentimentu ida ne’e hanesan dezafiu fundamentál ba Timor-Leste.

Jornalista: Julia Chatarina | Editora: Rita Almeida

Foto: Komandante Jerál Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL), Júlio da Costa Hornay. Foto Tatoli/Antonio Gonçalves

MUDA Prontu Lori CNRT Vitoria Elpar 2017

DILI – Movimentu Unidade Dezenvolvimentu Avansa (MUDA), deklara sira nia protidaun atu lori Partidu Congresu Nasional Rekonstruksaun Timorense (CNTR) ba Vitoria iha Eleisaun Parlamentar (Elpar) 2017.

Tuir Prezidente MUDA, Flavio Pereira Lopes katak, MUDA harii iha loron 8 fulan Maio 2017, nudar organizasaun masa partidu CNRT, ho nia estrutura 50% too iha nivel postu iha teritoria Timor Leste laran tomak.

Esforsu-an luta makas liu tan partidu CNRT manan maioria absoluta iha eleisaun parlamentariu, hodi ukun mesak iha 2017,” dehan Flavio liu husi konferensia imprensa, neebe mak halao iha Delta II, Comoro-Dili, Kinta (25/05/2017).

Prezidente MUDA tenik, pronto servisu fo-an tomak, luta hamutuk ho lider nasional RDTL, Kay Rala Xanana, nudar Prezidente partidu CNRT ho Timor oan hotu, hodi bele dezenvolve nasaun RDTL ba ita tomak.

Iha fatin ketak, Reprezentante Programa Oficer AJAR, Inocencio Xavier esplika, demokrasia ema hotu iha liberdade atu halo deklarasaun hodi afilia ba kualker partidu, no mos harii organizasaun hodi apoiu partidu. Raimundo S. Fraga

Suara Timor Lorosae

Rezolve Problema Estudante, DJ ME Desloka Ba Cabo-Verde

DILI – Atu rezolve problema estudante sira iha Cabo-Verde, Ministru Edukasaun (ME), Antonio  da Conceição, fo ona orientasaun ba Direitor Jeral, Antoninho Pires, atu iha loron 30 agora  desloka ba iha Cabo-Verde.

Kestaun nee fo sai husi Direitora Jeral ensinu superior, siensia e teknolojia iha ME, Elsa Maria  Correia hatete, ME halo esforsu lubuk ida, tanba nee, Ministru fo ona orientasaun ba direitor jeral Antoninho Pires,  neebe mak oras nee iha Lisboa Portugal.

Hau hanoin husi Ministeriu Edukasaun halo esforsu lubuk ida, tanba Ministru fo ona orientasaun ba direitor jeral Antoninho Pires neebe mak oras nee iha Lisboa Portugal hela, no dia 30 agora sira sei halo deslokasaun ba iha Cabo Verde hamutuk ho adidu edukasaun iha Lisboa, atu ba halo enkontru konaba situasaun neebe mak estudante sira hasoru iha nee ba,” dehan Elsa ba STL iha edifisiu ME Vila-Verde, Dili, Kinta (25/05/2017).

Elsa sublina, konaba orsamentu nee kestaun tekniku liu, iha nee haruka ona ba, karik iha kestaun administrativu, sira banku mak sei koordena malu, maibe konaba orsamentu diak liu ba husu direitamente iha gabinete koordenador apoiu bolseiru.

Iha fatin seluk, Natalino Lopes, hanesan dosente iha UNPAZ, liu husi via-telefone hatete, governu liu husi ME, presiza toma responsabilidade ba asuntu nee, oinsa mak atu rezolve, para  estudante sira bele halao sira nia prosesu aprendizajen, selae ho problema sira nee, bele afeita ba estudante sira nia estudu. Jacinta Sequeira

Suara Timor Lorosae

Estatutu Konsellu Veteranus Sei Halao Deskusaun KM

DILI -  Estatutu Konsellu Veteranus neebe maka antes nee Eis Presidente Republika Taur Matan Ruak Veta, lei no estatutu Veteranus sei halo diskusaun iha Konsellu Ministru (KM).

Tuir Presidente Konsellu Veteranus no Antigus Kombatentes Luta Libertasun TL, David Dias Ximenes katak hasoru Presidente Republika Lu-Olo atu koalia kona ba lei estatutu Veteranus neebe maka iha Mandatu eis Preisente Republika Taur Matan Ruak Veta.

Tamba lei refere importante husi estatatu lei nee maka bele regula problema no preukupasaun Veteranus, tamba nee maka Prezidente Lu-Olo ohin nia dehan lei refere tenke halo deskusaun iha Konsellu Ministru no enkamina mai iha Presidente Republika maka ita nian presidente sei hare no estuda antes foti desizaun ba lei refere,” dehan David ba jornalista sira hafoin remata enkontru ho PR Lu-Olo iha Palsiu Presidensial Aitaral Laran, Kinta (25/5/2017).

Hatan ba Verteranus sira neebe maka hari organizasaun Veteranus barak, deputadu nee hateten nia parte rona iha kada munisipiu kria ona organizasaun veternus, kuandu estatutu lei veteranus seidauk iha, tamba ho lei nee maka sei regula veteranus sira.

Nia dehan tamba uluk Xanana dehan ona kuandu estatutu lei Veteranus nee seidauk iha no Veteranus sira idak-idak afirma nia pozissaun. Natalino Costa

Suara Timor Lorosae

PM Rui Lori Governu Naran Felisita PR Foun

DILI – Xefe Governu Rui Maria de Araujo akomapania husi nian Ministru no sekretariu estadu sira, hakat ba iha palasiu Preidensial hodi kongratula prezidente foun Francisco Guterres Lu-Olo.

Ministru sira neebe akompanha Primieru Ministru hakat ba Palasiu Presidensial maka Ministru Estadu Kordenador Asuntu Ekonomia no Ministru Agrikultura no Peskas Estanislau da Silva, Ministru estadu Kordenador Asuntu Sosiais no Ministru Edukasaun Antonio Conceição nomos Ministru Estadu Presidensial Konsellu Ministru Agio Pereira, hakat ba iha palasiu Preidensial hodi kongratula Francisco Guterres Lu-Olo.

Ami ohin ami hosi governu nian naran felisita ita nian Presidente Republika foun Francisco Guterres Lu-Olo neebe maka exerse nian knar nudar Presidente Republika Timor-Leste nian” dehan PM Rui ba jornalista sira hafoin remata enkontru ho Presidente Republika (PR) Fracinsco Guterres Lu-Olo iha Palsiu Presidensial Aitaral Laran, Kinta (25/5/2017).

Xefe Governu nee hatutan liu husi enkontru ho PR Lu-Olo informa mos kona ba servisu neebe maka durante nee governu halo, alem ida nee Ministru Kordenador sira idak-idak informa sira nia servisu neebe maka durante nee halo iha sira nian area.

Nunee mos liu husi enkontru nee koalia kona ba prosesu delimitasaun fronteira no PR Lu-Olo kontinua garantia ba iha negosiador Prinsipal ba iha fronteira Maritima, Ministru Konsiileiru Xananan Gusmao, alem nee mos informa ba iha Presidente Republika kona ba kestaun espesifiku neebe maka governu halo maka legislasaun, reforma ekonomika neebe maka prepara atu halao diversifikasaun ekonomiku. Natalino Costa

Suara Timor Lorosae